Hoppa till innehåll

Hur påverkas asylbeslutet av en konvertering till kristendomen?

Migri
Utgivningsdatum 12.6.2017 11.34 | Publicerad på svenska 30.11.2017 kl. 13.21
Pressmeddelande

Hur och varför asylsökandes konvertering till kristendomen undersöks har varit föremål för diskussion i offentligheten. Frågan är aktuell eftersom fenomenet har blivit vanligare på senaste tiden. Hundratals asylsökande har berättat att de konverterat till kristendomen i Finland.

När en asylansökan avgörs ställs frågor till sökanden som är väsentliga med tanke på beslutet. När sökande uppger som grund för att söka asyl att de har konverterat till kristendomen och de förföljs i sitt hemland, ställs ytterligare frågor i anslutning till detta. Asyl eller uppehållstillstånd beviljas inte automatiskt därför att sökanden till exempel är döpt.

Hur utreds en konvertering till kristendomen?

Det räcker inte med att asylsökande under asylsamtalet uppger att de har konverterat till kristendomen, utan de ska kunna berätta mera om saken. Det är ändå inte fråga om ett dogmatiskt förhör och syftet är inte att fastställa vem som är en rättrogen kristen. Sökanden förutsätts således inte känna kristendomen och detaljerna i anslutning till trosutövningen fullständigt.

Sökanden borde ändå personligen kunna beskriva till exempel vilken betydelse kristendomen har för sökanden och hur den syns i sökandens vardag. Om sökanden inte kan ge tillräcklig information i ämnet finns det anledning för myndigheten att ifrågasätta huruvida konverteringen är äkta.

FN:s flyktingorganisation UNHCR har utarbetat ett direktiv för religionsbaserat skyddsbehov. En omvändelse efter att asylsökanden har lämnat hemlandet är ett specialfall där asylsökanden förväntas lämna en tillförlitlig utredning över att konverteringen är äkta och inte genomförd med asylbeslutet som motiv. Enligt UNHCR är det oftast bäst att utreda sökandens motivation för konverteringen samt vilka effekter konverteringen har haft på personens liv. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt huruvida myndigheterna i asylsökandens hemland känner till konverteringen och hur de förhåller sig till den. Högsta förvaltningsdomstolen har i ett färskt beslut betonat vikten av att konverteringar utreds noggrant eftersom endast en äkta konvertering kan ligga till grund för internationellt skydd.

Konverteringar är inte enkla att reda ut. Migrationsverket begär information från olika församlingar om hur dessa går tillväga. Samtalspartner har varit till exempel Ekumeniska Rådet i Finland. På mötena förra hösten fick våra experter viktig utförligare information bland annat om hur olika församlingar utreder en persons konvertering före dopet och upptagningen i församlingen.

Beviljas en kristen person alltid asyl?

Religion utgör inte automatiskt en grund för beviljande av asyl. Förutsättningen för beviljande av asyl är att just personen i fråga riskerar att utsättas för förföljelse om han eller hon återvänder till sitt hemland.

I internationell rätt anses religionen vara en fast del av identiteten som en person inte kan avsäga sig ens om han eller hon på så vis skulle kunna undvika förföljelse.

Hur många finns det bland asylsökandena som har konverterat till kristendomen?

Grunder för asyl statistikförs inte, så här går det inte att ge någon exakt uppskattning.

Under den senaste tiden har antalet ansökningar ökat där sökande uppger att de är rädda för förföljelse i sitt hemland eftersom de har konverterat till kristendomen i Finland. Det har förekommit flera hundra fall av dessa den senaste tiden. Konvertering till kristendomen används som en ny grund för asyl vid överklaganden av asylbeslut.

Ytterligare information till medierna:

Chef för resultatområde, asylenheten, Juha Similä, tel. 0295 430 431, E-post: fornamn.efternamn@migri.fi

Pressmeddelande