Syftet med stödet som beslutsfattarna fått är korrekta, enhetliga och resultatrika beslut av hög kvalitet
Den 3 maj 2017 publicerade Long Play en artikel med rubriken ”Migrin malliasiakirjat ohjanneet kielteisiin päätöksiin” (Migrationsverkets modelldokument har dikterat negativa beslut). Verket sätter värde på en aktiv offentlig diskussion om vår verksamhet och ger gärna faktauppgifter som grund för diskussionen. I artikeln beskrivs Migrationsverket dock på ett sätt som är mycket främmande för verkets anställda. Texten beskriver verkets arbetssätt och det stöd som finns till de anställdas förfogande. Användningen av och syftet med stödet har dock missuppfattats.
Uppföljningen av personalens välbefinnande och chefsarbetet har intensifierats med hjälp av olika utvärderingar och utredningar. Resultaten av utredningarna som gjorts 2015–2017 står inte i samklang med artikelns beskrivning av hur asylbesluten fattas vid verket.
Det är en förryckt tanke att våra anställda avsiktligt skulle utföra sitt arbete dåligt och underteckna det med sitt eget namn. Tjänstemännen har tjänsteansvar, vilket betyder att det inte kan komma i fråga att de medvetet bryter mot lagen genom att avsiktligt fatta felaktiga beslut. Verket kan inte heller under några omständigheter uppmana till sådant.
Det har självfallet varit nödvändigt att göra verkets arbete smidigt och att utveckla det i den helt exceptionella situationen som uppstod när antalet asylsökande som kom till Finland 2015 var cirka 890 procent större än föregående år. Verket har utvidgats, arbetssätten har ändrats och organisationen har förnyats. För en del av de anställda har ändringarna varit tunga. Dessutom har arbetet som utförs vid verket ständigt varit föremål för ett enormt offentligt intresse.
Det är i både klientens och verkets intresse att sökanden inte tvingas vänta på ett beslut i åratal. Redan nu har verket kritiserats för att besluten fattas långsamt. Därför har beslutsfattandet effektiverats och mer personal rekryterats.
Exempelbeslut stödjer arbetet både beträffande positiva och negativa beslut
I artikeln som Long Play publicerat nämns ett av våra verktyg: exempelbeslut. Exempelbesluten som Long Play hänvisar till hör till verkets interna utbildningsmaterial. Om de används utan separat stöd och utbildning kan slutsatserna bli oriktiga, vilket inte gynnar någon.
Enligt artikeln har verket inte alls tillgång till exempel på positiva beslut, vilket påstås styra verket att fatta negativa beslut. Detta stämmer inte och saken har granskats vid verket.
Verket har även positiva beslut som exempelbeslut. Exempelbesluten som följer den nya modellen fattades i själva verket uttryckligen utifrån positiva beslut. Även alla beslut där man beslutat att tillämpa flykt inom landet innefattar en grund för ett positivt beslut.
Utgångspunkten för allt är att exempelbesluten inte utgör riktlinjer för vem som ska beviljas internationellt skydd. Exempelbesluten är som namnet säger exempel. Avsikten är inte att de ska användas eller kopieras utan ändringar och detta framgår också av exempelbeslutens anvisningar, kommentarer och när personalen utbildas.
Bland annat överinspektörer och chefer för resultatområde som fattar beslut har begärt exempelbeslut som stöd för inlärning och arbete. De har tagits i bruk när det har stått klart var stöd och en enhetlig linje behövs.
Motsvarande verktyg används i andra europeiska länder och de har använts även i Finland redan före 2015. Precis som i vilket annat expertarbete som helst och i vilken organisation som helst finns det anvisningar, modeller och gemensamt fastställda formuleringar som stöd för arbetet. Syftet med dessa är att arbetet som utförs är riktigt, av hög kvalitet, enhetligt och resultatrikt.
Exempelbeslut och modelldokument är normal praxis på arbetsplatser
Syftet med exempelbesluten är att garantera kvaliteten på besluten och säkerställa enhetliga beslut i likadana fall. Utan exempelbeslut skulle besluten i likadana fall ha kunnat vara olika och till och med äventyra sökandenas rättsskydd.
Precis som det sägs i Long Plays artikel skulle det vara tidsförlust att skriva hela strukturen och alla delar som hänvisar till lagen på nytt varje gång. Verket fattade sammanlagt drygt 28 000 asylbeslut 2016.
Asylsökandena vädjar ofta till samma grunder i sin ansökan. En person som meddelar sig vara alkoholhandlare beviljas till exempel inte automatiskt asyl utan verket måste klarlägga om sökanden hotas av förföljelse i sitt hemland. Under asylsamtalet reds sökandens grunder ut individuellt och beslutet grundar sig på de uppgifter som sökanden har lämnat även om exempelbeslut används som stöd. Om exempelbeslutet inte lämpar sig i sökandens fall används det inte.
Exempelbesluten används inte utan ändringar och detta betonas i alla utbildningar vid verket. Avsikten är att de kan användas som hjälp snarast när formuleringarna i motiveringen utarbetas.
I exempelbesluten finns det utrymme för många specifika uppgifter, vilket garanterar en individuell behandling. Till exempel kan stycken om landinformation inkluderas, precis som Long Play konstaterar. Orsaken är uttryckligen att informationen inte ska kunna kopieras direkt från tidigare beslut. På detta sätt säkerställs att aktuell landinformation, som kan förändras snabbt, alltid används i besluten.
Behovet av exempelbeslut nämns även i Long Plays artikel som ifrågasätter användningen av exempelbeslut men ändå kritiserar avsaknaden av modellmotiveringar om hur barnets bästa bedöms.
Barnets bästa beaktas alltid när beslutet gäller ett barn
Barnets bästa är en rättsprincip som enligt lagen alltid beaktas i allt beslutsfattande vid Migrationsverket om beslutet gäller ett barn. Verket har utfärdat en särskild anvisning om detta och ordnar regelbundet separat utbildning. Som asylsökande befinner sig barn i en sårbarare ställning än vuxna, vilket beaktas i beslutsprocessen.
Varje fall är unikt och i beslutsprövningen beaktas barnets hela situation: den personliga bakgrunden, situationen och behoven vid sidan av andra omständigheter. Om familjen har vistats i Finland en kort tid och föräldrarna saknar grund för att få internationellt skydd är utgångspunkten dock att barnets bästa är att vara med sina föräldrar i hemlandet. Denna princip tillämpas när barnet inte har särskilda, egna grunder för internationellt skydd. Detta är också förvaltningsdomstolarnas linje.
Största delen av minderåriga som kommer ensamma får tillstånd att stanna i Finland och beträffande dem är bedömningen av barnets bästa mer omfattande än för barn som kommer med sina föräldrar.
Det stämmer att bedömningen av barnets bästa alltid kan förbättras och vid verket har vi fäst uppmärksamhet vid detta genom att ordna tilläggsutbildning. Att detta inte tidigare har förklarats mer i beslutet betyder inte att barnets bästa inte skulle ha bedömts eller att beslutet är felaktigt.
Finland har ratificerat FN:s barnkonvention, Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning och Europakonventionen. Detta innebär att principerna i dessa konventioner har inkluderats i vår lagstiftning och att lagarna tillämpas i enlighet med dessa konventioner.
Uppföljning av resultat är en normal del av arbetet
De anonyma anställda som Long Play intervjuat berättar att i vissa team vid verket har teamledarna eftersträvat ett stort antal negativa beslut och att antalet beslut har antecknats offentligt som streck på ett blädderblock.
Motsvarande blädderblock har använts vid verket redan i flera års tid och på dessa antecknas alla beslut som enskilda team har fattat. Det framgår dock inte om beslutet är positivt eller negativt. Syftet är under inga omständigheter att utöva påtryckning utan det är fråga om daglig uppföljning av arbetet. Resultaten antecknas inte för enskilda anställda.
Vid verket bemöts varje asylsökande personligt under asylsamtalet och vi förstår mycket väl att våra beslut är av stor betydelse för dem. Ingen sökande är enbart ett streck på resultattavlan.
Long Plays artikel påstår att barnfamiljers ansökningar skulle ha gynnats eftersom dessa snabbt ger fler beslut på resultattavlan. Barnfamiljernas beslut har prioriterats i den utsträckning det är möjligt, eftersom det inte är barnfamiljens bästa att leva längre perioder i den osäkra situation som en asylprocess innebär. Motivet har inte varit att få ett bättre resultat.
Uppföljningen av antalet beslut är en del av arbetsledningen och förvaltningslagen förutsätter resultatrik verksamhet av myndigheten. Kvantitativa resultat har ställts upp för verket. Av dessa har egna mål ställts upp för varje resultatområde och team och för enskilda anställda. I resultatmålen fastställs inte på något sätt hur många negativa eller positiva beslut det måste fattas.
När de anställda har bedömt chefsarbetet har de också upprepat önskat att målen kommuniceras tydligare och att det fästs uppmärksamhet vid uppföljningen av målen, på samma sätt som i vilket arbete som helst. Att lyfta fram de uppnådda resultaten upplevs också som något positivt eftersom detta synliggör det utförda arbetet.
Resultaten följs i fråga om antalet, men även kvaliteten följs. Kvaliteten följs i enlighet med inrikesministeriets och Migrationsverkets resultatavtal genom de beslut som förvaltningsdomstolen återsänder till verket, i chefsarbetet och i verkets interna laglighetsövervakning.
Tjänstemännen har inte pressats att fatta negativa beslut
I alla våra anvisningar betonas att verket är skyldigt att reda ut grunderna för internationellt skydd.
Verkets ledning har strävat efter att förklara att vi som ett självständigt verk fattar våra beslut själva och besluten måste följa lagstiftningen och konventionerna om de mänskliga rättigheterna. Verket har till exempel inga särskilda procentuella mål för negativa och positiva beslut även om Finlands godkännandeprocent följs även i relation till andra europeiska länder.
Alla instruktioner som regeringen har gett i anslutning till asylpolitiken finns i regeringens asylpolitiska åtgärdsprogram som publicerades i december 2015. Riksdagen styr beslutsprocessen med de lagar som den stiftat i och med att verket fattar sina beslut enligt utlänningslagen.
Verksamheten vid Migrationsverket styrs också av förvaltningsdomstolarnas praxis. Av de viktigaste riktlinjerna har domstolarna bekräftat verkets praxis och besvärstillståndsansökningar som förtydligar rättspraxis i vissa frågor har inletts.
Varje anställd kan begära juridisk hjälp
I Long Plays artikel påstås det att det juridiska stödet till de anställda har varit obefintligt. Det är verkligen tråkigt att en del anställda har en sådan känsla. Varje anställd har en närmaste chef och ett eget team med vilka arbetet och detaljerna i arbetet kan diskuteras. Ingen överinspektör som arbetar vid verket fattar beslut ensam.
Stödformerna som nämns i Long Plays artikel, till exempel exempelbesluten, är en del av det juridiska stödet.
Förutom det egna teamet har alla som fattar asylbeslut möjlighet och skyldighet att när som helst begära juridiskt stöd även utanför sitt team. Frågor riktas dagligen till exempel till både asylenhetens juridiska service och stödtjänster och verkets enhet för juridisk service och landinformation.
För beslutsfattarna vid asylenheten ordnas dessutom åtminstone två gånger i månaden utbildning i aktuella asylrättsliga frågor.
Har den ekonomiska bördan som positiva beslut innebär för Finland betonats?
Long Plays artikel lyfter fram de ekonomiska konsekvenserna för Finland av beviljade uppehållstillstånd som nämns i en utbildning. Detta uttalande minns många från utbildningen, men i samma sammanhang har det betonats att asylbeslut inte fattas på ekonomiska grunder.
Målet har varit att informera de nya anställda om att vårt arbete finansieras med skattemedel och är av betydelse för den finska staten. Det är vår uppgift att reda ut om sökanden har grunder för att få internationellt skydd och avgörandena är viktiga även i större omfattning för samhället, eftersom det anses viktigt att de som stannar kvar integreras väl i landet.
Det allra viktigaste för verket är ändå att erbjuda internationellt skydd till dem som har grund för att få det.
Har verket förbjudit användningen av FN:s flyktingkommissariat UNHCR:s landinformation?
Någon sådan anvisningar har aldrig utfärdats vid verket. Tvärtom: vi hänvisar till UNHCR:s anvisningar i flera av våra beslut och rättsliga instruktioner.
I Long Plays artikel nämns användningen av UNHCR:s anvisningar i beslut som gäller sökande från Mosul. I besluten ansågs sökandena kunna fly inom landet till Bagdad. I november 2016 bestämde förvaltningsdomstolen att sunniaraber från Mosul inte kan fly inom landet till Bagdad och skickade ärendet tillbaka till Migrationsverket. I nämnda situation har UNHCR:s landinformation inte kunnat användas eftersom UNHCR:s instruktioner blev tillgängliga först den 23 november 2016. En vecka efter att UNHCR:s instruktioner blev tillgängliga togs de i bruk även vid verket.
Enligt uppgifter har det inträffat fel i beslutsprocessen. Vad beror detta på?
Efter sommaren 2015 rekryterades nästan 500 nya tjänstemän vid asylenheten. Nya tjänstemän inledde sitt arbete också i februari och maj 2016.
Att föra asylsamtal är mycket krävande arbete. Ingen läroanstalt ordnar utbildning för asylsamtalet, för att lösa fall och för den dithörande omfattande arbetsbeskrivningen, utan man lär sig arbetet genom att utföra det.
Introduktionsperioden för nya anställda är två veckor. Därefter fortsätter utbildningen och inlärningen vid sidan av arbetet till exempel med hjälp av de utbildningar som Europeiska stödkontoret för asylfrågor EASO tillhandahåller, självstudiematerial och närundervisning samt annan utbildning som stöder yrkesutvecklingen och hålls med två veckors mellanrum.
Migrationsverket stod inför en utmanande uppgift, då lagändringarna trädde i kraft, asylprocessen effektiverades och landinformationen uppdaterades samtidigt med introduktionen. Dessutom saknades inhemsk rättspraxis för vissa situationer, vilket ledde till att vi tvingades reda ut hur bestämmelserna som förpliktar Finland har tolkats i andra nordiska länder.
Vårt mål är alltid att fatta riktiga beslut. Verkets beslut fattas av människor och risken för fel existerar alltid i mänsklig verksamhet såväl vid verket som vid alla andra arbetsplatser. Därför kan varje beslut överklagas och förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen kontrollerar att besluten är lagenliga.
I asylärenden i Finland och andra länder är det vanligt att en stor del av besluten överklagas. För närvarande behandlar förvaltningsdomstolarna överklagade beslut från 2016. Under innevarande år har förvaltningsdomstolen fattat beslut om sammanlagt cirka 1 700 besvär. Merparten av besvären har förkastats (71 procent).
I de upphävda besluten är det i huvudsak fråga om att sökanden i besvärsskedet har lämnat in en ny redogörelse för sin situation, har nya grunder för sina ansökan eller att säkerhetssituationen i hemlandet har ändrat mellan Migrationsverkets och domstolens beslut.
Det är vanligt att sökanden ger ny information om sin situation i besvärsskedet. Ett relativt stort antal sökande vädjar till att de har omvänt sig till kristendomen efter avslaget på ansökan. Denna nya grund som framförts i besvärsskedet har Migrationsverket inte känt till när beslutet fattats. Det är normalt att situationerna förändras och då är det motiverat att undersöka fallet på nytt.
År 2016 var felprocenten i asylförfarandet eller lagtolkningen sammanlagt cirka 3,6 procent av antalet överklagade beslut. Detta betyder 183 beslut, när det totala antalet beslut är cirka 28 200.
Vad har verket gjort för att förhindra fel?
Syftet med hela asylprocessen är att undersöka om personen är i livsfara eller hotas av allvarliga rättskränkningar i sitt hemland med stöd av det som personen har meddelat verket. Detta syftar verkets verksamhet på i asylfrågor.
Beslutens rättssäkerhet tryggas genom att analysera rättsfall, ge enheten instruktioner och genom regelbunden utbildning. Dessutom utvecklas säkerställandet och övervakningen av kvaliteten också med hjälp av EU-finansierade projekt. Precis som vid alla andra statliga ämbetsverk görs även vid Migrationsverket fortgående laglighetsövervakning av kvaliteten på beslut och samtal och observerade missförhållanden åtgärdas genast.
Asylenheten och verkets personal i stor utsträckning utsätts för hårt tryck både av grupper som understöder och grupper som motsätter sig invandring. Detta påverkar dock inte vårt beslutsfattande som alltid grundar sig på gällande lag.
Som stöd för att orka i sitt arbete har personalen vid asylenheten fått handledning och effektiverat stöd av cheferna och teamen. Arbetet som både våra erfarna och nya anställda har utfört under enormt tryck är av mycket hög kvalitet. De helt onormala förhållandena har utmanat oss att utveckla vår yrkeskompetens ytterligare och vi har antagit denna utmaning.
Allt material som gäller vårt arbete är inte offentligt, men medierna kan precis som hittills vända sig till våra experter för att kontrollera uppgifter och få mer information innan artiklar publiceras.
Ytterligare information till medierna:
Direktör för asylenheten Esko Repo, tfn 0295 430 431
