Hoppa till innehåll

Fördröjningar i betalningen av mottagningspenning – nu blir betalningarna snabbare

Utgivningsdatum 29.4.2022 15.00 | Publicerad på svenska 9.5.2022 kl. 10.05

Det har ställvis förekommit fördröjningar i betalningen av mottagningspenning för personer som får tillfälligt skydd. Situationen vid förläggningarna är överbelastad till följd av att det under två månader kommit in över 20 000 nya klienter i systemet. Betalningarna av mottagningspenning blir nu snabbare.

– Det här är en mycket tråkig situation för klienterna som flytt undan kriget. Även om den snabba ökningen av antalet klienter förklarar situationen, har fördröjningarna i betalningen av mottagningspenning ställvis varit för långa och klienterna har inte fått tillräckligt bra anvisningar, berättar Pekka Nuutinen, direktör för mottagningsenheten. 

Den som söker tillfälligt skydd får service vid sin egen förläggning. Mottagningspenningen ingår i mottagningstjänsterna. Syftet är att mottagningspenningen ska täcka klienternas grundläggande behov och dess belopp påverkas av klienternas inkomster och tillgångar.  

Migrationsverket har utrett omfattningen av utmaningarna. Vid vissa förläggningar har betalningarna av mottagningspenning hela tiden fungerat normalt. Vid vissa förläggningar har fördröjningarna dock varit betydande. Normalt behandlas ansökningarna om mottagningspenning inom de lagstadgade tidsfristerna, dvs. i allmänhet senast inom sju vardagar från ansökan. Nu har man kunnat bli tvungen att vänta på betalningar i flera veckor. 

– Problempunkterna har nu identifierats och mottagningspenningens utbetalningar blir snabbare. I situationer där utbetalningen har försenats betalas mottagningspenningen retroaktivt från och med tidpunkten för ansökan om tillfälligt skydd, berättar Nuutinen. 

Mottagningspenningen kan betalas på ett förbetalt betalkort som fås från Migrationsverket, till ett finländskt bankkonto eller kontant. Kunden ansöker om mottagningspenning och förbetalt betalkort vid sin egen förläggning. 

Fördröjningar särskilt i betalningarna till personer som bor i privat inkvartering 

Förutom det stora antalet klienter har situationen också påverkats av det stora antalet personer som bor i privat inkvartering och de tidskrävande praktiska arrangemangen i samband med grundandet av nya förläggningar. Ställvis har det också förekommit fördröjningar i leveransen av förbetalda betalkort och öppnandet av konton åt klienterna, så man har varit tvungen att betala mottagningspenningen kontant. Kontantbetalningarna har också orsakat fördröjningar. I juni kommer man att kunna dela ut förbetalda betalkort mer omfattande till nya kunder. 

– Vi har löst dessa utmaningar tillsammans med förläggningarna och ökat anvisningarna. Vi har också påskyndat praxisen så mycket som möjligt för vår del, berättar Nuutinen. 

Fördröjningar har särskilt förekommit för klienter som bor i privat inkvartering. Cirka 70 procent av dem som ansökt om tillfälligt skydd bor i privat inkvartering, dvs. har själv ordnat sin inkvartering. De bor till exempel hos släktingar, vänner eller frivilliga.  

– Det kan vara svårare att nå klienterna som bor i privat inkvartering än de som bor på förläggningar. De kan ha lång resa till närmaste förläggning, vilket också har kunnat påverka ordnandet av ersättande mathjälp, berättar Nuutinen.  

Den egna förläggningen tryggar de grundläggande behoven även om betalningarna fördröjs 

Om behandlingen av ansökan eller betalningen av mottagningspenning har fördröjts, är förläggningen skyldig att trygga klientens nödvändiga grundläggande behov på annat sätt.  

– Förläggningarna har skyldighet att se till att klienternas grundläggande behov tryggas även i situationer där det är utmaningar med att betala mottagningspenningen. I praktiken kan detta innebära till exempel presentkort till matbutik och betalningsförbindelse till apotek för receptbelagda läkemedel, berättar Nuutinen. 

Den egna förläggningen för en person som fått tillfälligt skydd är i allmänhet den närmaste förläggningen eller servicestället för privat inkvarterade. Klienterna får kontaktuppgifter till sin egen förläggning när de ansöker om tillfälligt skydd. Det är viktigt att den som ansöker om tillfälligt skydd anmäler sig till sin egen förläggning. 

Om en person som får tillfälligt skydd har problem med till exempel försörjningen eller välbefinnandet lönar det sig att genast kontakta den egna förläggningen. Vid förläggningarna erbjuds hjälp vid behov även på kvällar och veckoslut.

För närvarande finns det 55 förläggningar och serviceställen för privat inkvarterade samt sju enheter för minderåriga. Före Rysslands anfall mot Ukraina fanns det 20 förläggningar i Finland, antalet enheter för minderåriga är oförändrat. Migrationsverket ansvarar för styrningen, planeringen och övervakningen av mottagningssystemet. Migrationsverkets egna förläggningar finns i Helsingfors, Villmanstrand (Joutseno) och Uleåborg. De övriga förläggningarna drivs av organisationer, kommuner och företag. 

Ytterligare information för medier:  

Pressmeddelande