Hoppa till innehåll

Lägesrapporterna för Irak, Afghanistan och Somalia har uppdaterats

Utgivningsdatum 20.6.2018 12.47
Pressmeddelande

Migrationsverket har uppdaterat sina lägesrapporter om säkerhetsläget i Irak, Afghanistan och Somalia.

Enligt den uppdaterade bedömningen har läget i Afghanistan och Somalia förblivit instabilt. Även i Irak finns det flera områden där våldet fortfarande ligger på en hög nivå. Å andra sidan är läget stabilare än förut till exempel i Mosul som IS tidigare kontrollerade, och återflyttandet till området har fortsatt.

En asylsökande beviljas internationellt skydd alltid om han eller hon hotas av personlig förföljelse eller allvarlig skada överallt i sitt hemland. Att en vuxen asylsökande eller en minderårig asylsökande som har kommit till Finland utan vårdnadshavare uppger att han eller hon kommer från ett visst område i något av de här tre länderna är inte automatiskt en grund för att få internationellt skydd.

Varje asylsökandes situation utreds alltid individuellt. Verket utreder för varje asylsökandes del om personen i fråga hotas av personlig förföljelse eller allvarlig skada i sitt hemland. Om detta är fallet, utreder verket om sökanden har möjlighet att få skydd genom att flytta sig till en annan region i sitt hemland.

Det så kallade interna flyktalternativet bedöms alltid från fall till fall så att personens individuella omständigheter tas i beaktande. Exempelvis ensamkommande minderåriga och ensamma kvinnor som saknar socialt skyddsnät förutsätts inte fly internt. Intern flykt tillämpas inte heller om den asylsökande sannolikt skulle bli tvungen att bosätta sig i ett läger för internflyktingar när han eller hon återvänder till hemlandet.

Migrationsverket uppdaterar lägesrapporterna med sex månaders mellanrum. Säkerhetsläget i alla dessa länder kan förändras mycket snabbt, vilket innebär att den senaste landinformationen alltid ska användas då asylbeslut fattas. Beslutspraxis anpassas vid behov mellan rapporterna om läget i utreseländerna förändras.

Återflyttandet till regioner som befriats från IS fortsätter i Irak

Enligt den uppdaterade bedömningen finns det för tillfället inga sådana områden i Irak där det väpnade våldet skulle vara så extremt att vem som helst som återvänder till området skulle löpa risk för att utsättas för väpnat våld. När en asylansökan avgörs tar man alltid i beaktande att det kan finnas sådana personliga omständigheter som gör att personen löper större risk att utsättas för våld än den genomsnittliga befolkningen.

Säkerhetsläget i Irak varierar, och det finns fortfarande flera områden där våldet ligger på en hög nivå. Sådana områden är bland annat distrikten Tarmia, Mada’in och Abu Ghraib kring staden Bagdad, distriktet Hawija i provinsen Kirkuk samt staden Mosul som IS tidigare kontrollerade.

Irak har övergått i en ny fas då tusentals personer som har varit på flykt inom landet återvänder till sina hemorter. Under de senaste månaderna har återflyttandet fortsatt stabilt. Den mest betydande rebellgruppen i landet är fortfarande IS, som har förlorat de städer som de tidigare kontrollerade. Några avlägsna ödemarksområden och övergivna byar i olika distrikt står fortfarande under IS kontroll. I och med att IS har tappat mark har de börjat utöva gerillakrigsliknande verksamhet i olika områden.

Trots att man inte har lyckats rensa bort terrorismen från Irak har antalet civila som dödas eller skadas till följd av väpnade konflikter minskat stabilt. I maj ordnades även det första valet sedan återerövringen av områdena från IS.

Säkerhetsläget i Afghanistan är fortfarande instabilt

Säkerhetsläget i Afghanistan har varit instabilt även i år. I vissa delar av landet är risken för urskillningslöst våld extremt hög, och till dessa områden återsänds ingen. Sådana områden är fortfarande följande:

  • provinsen Helmand
  • distrikten Tirin Kot, Dehrawud och Chora i provinsen Uruzgan
  • distrikten Achin, Kot, Nazyan, Chaparhar, Bati Kot, Pachir wa Agam, Khogiani och Deh Bala/Haska Minade i den södra delen av provinsen Nangarhar
  • distrikten Ghorak, Khakriz, Maiwand, Nish och Shah Wali Kot i provinsen Kandahar.

Parlamentsvalet och lokalvalet som ska ordnas i oktober präglar det politiska klimatet. Rebellerna har fortsatt utföra attacker mot civila mål speciellt i Kabul. Attacker har utförts mot internationella och statliga aktörer, shiaminoriteten, journalister, religiösa ledare och aktörer som har deltagit i valförberedelserna.

Talibans stridsperiod började i maj med attacker som utfördes i provinserna Farah och Ghazni. Talibanrörelsen har stabiliserat sin ställning i de landsorter som den tidigare erövrat men har inte lyckats utöka sin makt på ett betydande sätt i nya områden. Under början av året förblev antalet civila offer på samma nivå som 2016 och 2017.

I Somalia är läget som svårast i södra och mellersta delarna av landet

I Somalia är säkerhetsläget och situationen för de mänskliga rättigheterna fortfarande svår. Läget är som svårast i södra och mellersta Somalia, där striderna mellan al-Shabaab och regeringen fortsätter. Säkerhetsläget i huvudstaden Mogadishu är fortfarande instabilt.

Konflikterna mellan klanerna har orsakat otrygghet i olika delar av landet, och de har blivit svårare på grund av den långvariga torkan och bristen på betesmark och vatten. Den långvariga torkan avslutades på våren när regnperioden med exceptionellt höga nederbördsmängder började, men samtidigt orsakade nederbörden stora översvämningar och försämrade levnadsförhållandena i landet.

Det finns dock inga områden i Somalia där situationen är sådan att personer som kommer därifrån skulle kunna få uppehållstillstånd eller alternativt skydd enbart på grund av deras hemort. För varje asylsökande görs en individuell bedömning.

Ytterligare information till medier

  • Överinspektör Juuso Hyvärinen, enheten för juridisk service och landinformation, tfn 0295 430 431, e-post: fornamn.efternamn@migri.fi
Fakta: Central lagstiftning för asylbeslut

Asyl (UtlL 87 § 1 mom.)

  • En utlänning kan beviljas asyl om han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse i sitt hemland eller sitt permanenta bosättningsland.
  • Orsaken till förföljelsen måste vara personens ursprung, religion, nationalitet eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller hans eller hennes politiska uppfattning.
  • Personen måste på grund av sin fruktan inte vara villig att använda sig av hemlandets eller det permanenta bosättningslandets skydd.

Alternativt skydd (UtlL 88 § 1 mom.)

  • Alternativt skydd kan beviljas om villkoren för beviljande av asyl inte uppfylls men det finns grundad anledning att förmoda att personen skulle utsättas för en verklig risk att lida allvarlig skada om han eller hon skulle återvända.
  • Med allvarlig skada avses:
    • dödsstraff eller avrättning
    • tortyr eller annan behandling eller bestraffning som är omänsklig eller kränker människovärdet
    • allvarlig och personlig fara som föranleds av urskillningslöst våld i samband med en internationell eller intern väpnad konflikt.

Internt flyktalternativ (UtlL 88 e §)

  • En utlänning kan förvägras asyl eller alternativt skydd om han eller hon i en del av sitt hemland eller sitt permanenta bosättningsland inte blir förföljd eller inte utsätts för en verklig risk och han eller hon har möjlighet att få skydd där.
  • Personen måste kunna återvända på ett säkert och lagligt sätt till detta område och måste kunna rimligen förväntas uppehålla sig där. Vid bedömningen av detta ska de allmänna förhållandena och sökandens personliga situation beaktas.
Fakta: Landinformation är en del av asylbeslut
  • Forskarna vid Migrationsverkets landinformation utarbetar med sex månaders mellanrum en rapport om säkerhetsläget i Irak, Afghanistan och Somalia. Dessa är länderna från vilka det har kommit flest asylsökande till Finland under de senaste åren.
  • Rapporternas information samlas in från flera olika källor. Källorna är bl.a. FN:s flyktingorgan UNHCR, internationella och nationella organisationer för de mänskliga rättigheterna, icke-statliga organisationer, forskningsinstitut och forskare vid andra länders migrationsverk.
  • På basis av rapporten utarbetar Migrationsverkets juridiska service och asylenhet landspecifika riktlinjer som innehåller en bedömning av de situationer då asylsökande kan beviljas alternativt skydd på grund av säkerhetsläget i hans eller hennes hemort.
  • Nivån på våldet som beror på väpnad konflikt utvärderas regionvist i en skala från låg till extremt hög.
  • Bedömningen påverkas av flera faktorer, bland annat antalet civila som dör och skadas, våldets uttrycksformer, antalet personer som har varit tvungna att fly internt, konfliktens natur och geografiska räckvidd samt lokalbefolkningens dagliga levnadsförhållanden.