Hoppa till innehåll

Lägesrapporterna för Afghanistan, Irak och Somalia har uppdaterats

Migri
Utgivningsdatum 12.6.2017 10.28 | Publicerad på svenska 26.3.2024 kl. 12.59
Pressmeddelande

Migrationsverket har uppdaterat rapporterna om säkerhetsläget i Afghanistan, Irak och Somalia.

Läget är fortsatt instabilt i alla tre stater och i vissa områden har situationen förvärrats. Exempelvis i Afghanistan har våldet nått en extremt hög nivå i flera områden än tidigare. Detta har beaktats i de uppdaterade rapporterna. Att en asylsökande uppger att han eller hon kommer från ett visst område innebär inte automatiskt att han eller hon ska beviljas internationellt skydd i något av de här tre länderna.

Rapporterna uppdateras med sex månaders mellanrum, men aktuell landinformation används alltid när beslut fattas. Det är uppenbart att säkerhetsläget i alla dessa länder kan förändras mycket snabbt, vilket innebär att den senaste landinformationen alltid ska användas då asylbeslut fattas. Beslutspraxis anpassas vid behov mellan rapporterna om läget i utreseländerna förändras.

Asylsökande från alla tre länder beviljas alltid internationellt skydd om de har anledning att frukta personlig förföljelse eller allvarlig risk överallt i sitt hemland.

Fortfarande möjligt att återvända till Kabul i Afghanistan

Säkerhetsläget i Afghanistan har varit fortsatt instabilt och oförutsägbart. Konflikten har spritt sig till ett större område än tidigare, men största delen av striderna utkämpas fortfarande i landets södra och östra del.

Sedan början av 2017 har antalet civila offer minskat något jämfört med fjolåret, men det exceptionellt förödande bombattentatet i Kabul den 31 maj 2017 höjde än en gång antalet döda och sårade. Antalet personer som tvingats till intern flykt på grund av konflikten har hittills varit klart mindre än i fjol.

I vissa delar av landet är risken för urskillningslöst våld extremt hög och till dessa områden återsänds ingen. Sådana områden är:

  • provinsen Helmand
  • distrikten Tirin Kot och Dehrawud i provinsen Oruzgan
  • de södra distrikten Achin, Kot, Deh Bala/Haska Mina, Nazyan, Chaparhar, Bati Kot och Pachir wa Agam i provinsen Nangarhar.

För varje asylsökandes del utreds alltid möjligheten till intern flykt, det vill säga om det är möjligt för honom eller henne att bosätta sig i en annan region i sitt hemland, såsom i huvudstaden Kabul. Därför beviljas flyktingar från ovan nämnda områden inte internationellt skydd automatiskt.

Minderåriga barn som kommit till Finland utan vårdnadshavare förutsätts ändå inte fly internt.

Kabul med sina cirka fem miljoner invånare är en av världens snabbast växande huvudstäder. Under de första tre månaderna av 2017 orsakade självmordsattentat med hög profil och andra attentat i Kabul flest civila offer av alla regioner i Afghanistan. Det hittills mest förödande bombattentatet, med 150 dödsoffer och 350 skadade, skedde i Kabul den 31 maj 2017. När antalet civila offer ställs i relation till folkmängden kan våldet som orsakas av den väpnade konflikten fortfarande anses vara sporadiskt.

Högsta förvaltningsdomstolen har i sitt årsboksbeslut den 5 maj bekräftat att förhållandena i Kabul inte utgör ett allmänt hinder för intern flykt till staden. Detta gäller också barnfamiljer. De sökandes personliga situation beaktas alltid i prövningen.

Torka i Somalia: skydd beviljas på individuella grunder

Somalia har i år fått lida av allvarlig torka och en humanitär kris. Miljontals människor behöver hjälp, men hungersnöd har hittills kunnat undvikas genom biståndsåtgärder.

Det humanitära skyddet avlägsnades ur utlänningslagen i maj 2016 och därmed kan uppehållstillstånd inte längre beviljas enbart på grund av en miljökatastrof.

Alternativt skydd kan ändå komma i fråga om en person har kommit från ett område där exempelvis väpnade grupper stoppar biståndsåtgärderna. Hittills har inte endast väpnade grupper (såsom al-Shabaab) utan delvis också statliga myndigheter försvårat eller stoppat det humanitära biståndet.

Varje asylsökandes fall prövas individuellt och en bedömning görs av om personen har möjlighet att fly till en annan region i sitt hemland.

Ensamkommande minderåriga asylsökande, ensamma kvinnor utan ett socialt skyddsnät eller familjer utan försörjare förutsätts ändå inte fly internt.

Situationen i huvudstaden Mogadishu är fortsättningsvis instabil och även attacker som kräver civila offer förekommer. Situationen är dock inte av ett sådant slag att personer kan beviljas asyl eller alternativt skydd endast på grund av att de har staden som hemort. Detta konstaterade även högsta förvaltningsdomstolen i ett beslut i april.

Ingen återsänds till Iraks aktiva frontlinjer

Säkerhetsläget i Irak varierar på olika håll i landet. Läget är fortsättningsvis svårast i Mosul, som den irakiska regeringens trupper har försökt återta från Isis. Strider pågår och stadsdelar i nordöstra Mosul kontrolleras fortfarande av Isis.

Vid aktiva frontlinjer, såsom i Mosul och Tel Afar väster om Mosul, är risken för våld extremt hög och ingen återsänds till dessa områden.

I beslutsprocessen bedöms alltid om den asylsökande har möjlighet att fly till en annan region i sitt hemland, till exempel huvudstaden Bagdad. Om intern flykt är möjlig beviljas inte heller asylsökande från aktiva frontlinjer internationellt skydd.

Så kallad intern flykt till Bagdad tillämpas inte för sunnimuslimer som kommit från områden som kontrolleras av Isis, om de löper risk för att utsättas för rättskränkningar av shiamilis och inte får myndigheternas skydd. Inte heller ensamkommande minderåriga asylsökande, ensamma kvinnor utan ett socialt skyddsnät eller familjer utan försörjare förutsätts fly internt.

Inga grunder för att kategoriskt upphöra med tillstånd på grundval av alternativt skydd

Migrationsverket har ombetts lämna sin synpunkt på om det är möjligt att kategoriskt upphöra med tillstånd på grundval av alternativt skydd med motiveringen att läget i Somalia, Irak och Afghanistan har förändrats så att det inte längre finns grunder för alternativt skydd.

Ämbetsverket anser inte att det finns grunder för att kategoriskt upphöra med tillstånden för någon av dessa staters del. Behovet av fortsatt internationellt skydd beaktas individuellt när en person ansöker om fortsatt tillstånd då det tidigare tillståndet upphör.

Ytterligare information till medierna

Hanna Helinko, direktör för enheten juridisk service och landinformation, tfn 0295 430 431, e-post: fornamn.efternamn@migri.fi

Fakta: Central lagstiftning för asylbeslut

Asyl (UtlL 87 § 1 mom.)

  • En utlänning kan beviljas asyl om han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse i sitt hemland eller sitt permanenta bosättningsland.
  • Orsaken till förföljelsen måste vara personens ursprung, religion, nationalitet eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller hans eller hennes politiska uppfattning.
  • Personen måste på grund av sin fruktan inte vara villig att använda sig av hemlandets eller det permanenta bosättningslandets skydd.

Alternativt skydd (UtlL 88 § 1 mom.)

  • Alternativt skydd kan beviljas om villkoren för beviljande av asyl inte uppfylls men det finns grundad anledning att förmoda att personen skulle utsättas för en verklig risk att lida allvarlig skada om han eller hon skulle återvända.
  • Med allvarlig skada avses:
    1) dödsstraff eller avrättning
    2) tortyr eller annan behandling eller bestraffning som är omänsklig eller kränker människovärdet
    3) allvarlig och personlig fara som föranleds av urskillningslöst våld i samband med en internationell eller intern väpnad konflikt.

Internt flyktalternativ (UtlL 88 e §)

  • En utlänning kan förvägras asyl eller alternativt skydd om han eller hon i en del av sitt hemland eller sitt permanenta bosättningsland inte blir förföljd eller inte utsätts för en verklig risk och han eller hon har möjlighet att få skydd där.
  • Personen måste kunna återvända på ett säkert och lagligt sätt till detta område och måste kunna rimligen förväntas uppehålla sig där. Vid bedömningen av detta ska de allmänna förhållandena och sökandens personliga situation beaktas.

Press release