Utgångspunkten för beslutsfattande: Internationellt skydd till personer som behöver det

Migrationsverkets uppgift är att utreda vilka asylsökande som är i behov av internationellt skydd. Alla asylsökande som kommer till Finland är inte detta.

Under veckoslutet har kvaliteten och riktigheten av Migrationsverkets beslut diskuterats. Verkets riktlinje att asylsökande kan skickas tillbaka till Irak, Somalia och Afghanistan har varit föremål för kritik. Negativa beslut upplevs ofta som omänskliga och grunderna för besluten ifrågasätts.

Man påstår exempelvis i offentligheten att Migrationsverket med avsikt skulle fatta negativa beslut. Detta stämmer inte. Antalet negativa beslut har ökat bland annat för att man vid verket har fäst noggrannare uppmärksamhet än tidigare vid trovärdigheten hos sökandenas berättelser, möjligheten till intern flykt och vid att se till att kriminella personer inte får internationellt skydd. Bakgrunden är den internationella jämförelsen av beslutsfattande i asylärenden som regeringen förpliktade verket till i sitt asylpolitiska åtgärdsprogram.

Migrationsverket har observerat att det ökade antalet asylsökande även har lett till att profilen hos de asylsökande förändrats jämfört med föregående år. Fler personer än tidigare saknar grunder för internationellt skydd. En stor del av de irakier som fick ett negativt beslut under sommaren kom från Bagdad, liksom de asylsökande som själva har återkallat sin ansökan och frivilligt återvänt hem.

All intern handledning i verket för överinspektörer som fattar asylbeslut är inriktad på att de ska kunna fatta korrekta beslut: identifiera asylsökanden som är i behov av internationellt skydd och de som inte uppfyller villkoren.

De landspecifika riktlinjerna är en juridisk bedömning som man inte kan påverka politiskt

I offentligheten råder det fortfarande oklarhet om vad de landspecifika riktlinjerna är och vad de baserar sig på.

Migrationsverkets landspecifika riktlinjer är en juridisk bedömning av huruvida asylsökande som saknar individuella grunder kan returneras till sina hemtrakter. De landspecifika riktlinjerna tar ställning till om det finns områden för alternativt skydd i ursprungsländerna, dit ingen överhuvudtaget kan returneras.

Migrationsverket gör de juridiska bedömningarna, dvs. de landspecifika riktlinjerna på egen hand utgående från aktuell landinformation och med beaktande av domstolsbeslut, inklusive beslut av Europeiska människorättsdomstolen och EU-domstolen.

Eftersom det vid de landspecifika riktlinjerna uttryckligen är fråga om en juridisk bedömning, kan dessa eller de beslut som baserar sig på dem inte styras politiskt.

Domstolsbeslut stödjer riktlinjerna för Irak och Somalia

I offentligheten har Migrationsverkets beslut anklagats för att vara felaktiga. Anklagelserna baserar sig inte på fakta, eftersom bara mindre än två procent (2 %) av verkets asylbeslut i år har upphävts i förvaltningsdomstol på grund av felaktigheter i proceduren eller i tolkningen av lagen.

Helsingfors förvaltningsdomstols aktuella beslut bekräftar Migrationsverkets riktlinjer: sunnimuslimer kan returneras till Bagdad och shiamuslimer kan fly internt till södra Irak. Även beslut som stödjer verkets riktlinjer för Somalia har redan erhållits. Största delen av besvären angående våra beslut fattade i år har dock inte ännu behandlats vid Helsingfors förvaltningsdomstol.

Enligt ett aktuellt beslut av Europeiska människorättsdomstolen angående Sverige kan asylsökande som saknar individuella grunder för att beviljas asyl eller alternativt skydd returneras till Irak.

Situationen i Irak är instabil och exempelvis situationen i Mosul och Falluja har försämrats under sommaren. För närvarande beaktas detta som information om ursprungslandet när asylbeslut fattas. Varje asylbeslut fattas alltid individuellt enligt den just då rådande situationen och den aktuella landinformationen. Det vill säga att för varje asylsökandes del betraktar man separat om just denna person kan få skydd eller om denna person kan återvända till sitt hemland vid den aktuella tidpunkten.

Öppen diskussion är nyttigt men inte alldeles lätt

Asylfrågor är ett ämne som lätt väcker starka känslor. Öppen diskussion är normen i dag och kritik mot en statlig myndighet är ett kännetecken för ett demokratiskt samhälle. Vi på Migrationsverket är redo för öppen interaktion även om den komplexa utlänningslagstiftningen inte är det lättaste ämnet att förtydliga.

– Vi ser allvarligt på signalen om att vår interna diskussionskultur uppenbarligen inte ännu är tillräckligt öppen. Detta tar vi tag i direkt. Inledningsvis vill vi kartlägga hela personalens känslor angående söndagens artikel i Helsingin Sanomat och sådant som ligger till bakgrund för artikeln, konstaterar överdirektör Jaana Vuorio.

Ytterligare information till medier

Hanna Helinko, direktör för enheten för juridisk service och landinformation, tfn 0295 430 431, fornamn.efternamn@migri.fi