Meny

Lägesrapporterna för Afghanistan, Irak ock Somalia har uppdaterats

20.12.2018 11.22
Pressmeddelande

Migrationsverket har uppdaterat lägesrapporterna om säkerhetsläget i Afghanistan, Irak och Somalia.

Migrationsverkets riktlinjer är till största delen oförändrade. I Afghanistan och Somalia är säkerhetsläget fortsättningsvis instabilt. I Afghanistan finns det fortfarande ett flertal områden dit man på grund av säkerhetsläget inte kan kräva att någon återvänder. I Irak har nivån på våldet mot civilpersoner alltjämt sjunkit. Terroristorganisationen ISIS är dock i stånd att göra attacker och utgör fortfarande ett avsevärt hot i Irak.

För varje asylsökande reds det ut om han eller hon hotas av förföljelse eller allvarlig skada i sitt hemland. Dessutom görs en bedömning av om det är tryggt, möjligt och rimligt att sökanden flyttar till ett annat område i sitt hemland. Att sökanden kommer från Afghanistan, Irak eller Somalia utgör ingen automatisk grund för internationellt skydd.

Om våldet i ett visst område har klassificerats som extremt anses alla som vistas i området vara utsatta för fara. Då kan personen beviljas status som alternativt skyddsbehövande utifrån hemkommunen.

Migrationsverket publicerar lägesrapporter för länderna en gång i halvåret. För att fatta asylbeslut produceras dock hela tiden aktuell landinformation, eftersom säkerhetsläget i länderna kan ändra snabbt.

Ett stort antal civila offer i Afghanistan

Säkerhetsläget i Afghanistan är fortsättningsvis instabilt. Det finns flera områden i landet där risken för urskillningslöst våld är extremt hög och ingen förutsätts återvända till dessa områden. Till områdena hör:

  • provinsen Helmand
  • distrikten Tirin Kot, Dehrawud och Chora i provinsen Oruzgan
  • distrikten Achin, Kot, Nazyan, Chaparhar, Bati Kot, Pachir wa Agam, Khogiani, Deh Bala/Haska Mina och Rodat i södra delen av provinsen Nangarhar
  • distrikten Ghorak, Khakriz, Maiwand, Nish och Shah Wali Kot i provinsen Kandahar.

Parlamentsvalet som hölls i Afghanistan i oktober föregicks av Talibanrörelsens intensifierade våld mot väljare och personer som deltog i valförberedelserna. Presidentvalet ska hållas i april 2019. Under sommaren och hösten har strider utkämpats till exempel i provinserna Faryab och Ghazni.

Antalet civila offer i Afghanistan har fortsättningsvis varit högt 2018. Störst har antalet civila offer varit i provinsen Nangarhar.

De humanitära förhållandena i Afghanistan har försämrats på grund av våldsamheterna och torkan. Allt fler afghaner behöver humanitärt bistånd.

I september uppdaterade Migrationsverket sin bedömning av situationen i Afghanistan. Verket ansåg att de allmänna förhållandena i Kabul har försämrats med tanke på interna flyktalternativ (Meddelande 12.9). Ett internt flyktalternativ kan övervägas endast i begränsade fall.

I Irak har våldet mot civilpersoner minskat, ISIS utgör fortfarande ett stort hot

I Irak anses det för närvarande inte finnas områden där det väpnade våldet är på en så extrem nivå att alla som återvänder till området riskerar att bli offer för väpnat våld. Varje asylsökandes behov av internationellt skydd bedöms individuellt när ett asylbeslut fattas.

I Irak har nivån på våldet mot civilpersoner fortfarande sjunkit. Antalet offer som FN:s biståndsuppdrag UNAMI statistikfört i oktober–november var det lägsta sedan uppföljningen inleddes 2012.

Terroristorganisationen ISIS kontrollerar inte längre betydande områden i Irak. Organisationen behärskar dock en del avlägsna ödemarksområden och övergivna byar i olika distrikt. ISIS har inte attackerat stora truppförband, men gör fortfarande attacker mot säkerhetstrupper och civilpersoner.

I Irak har det i år ordnats upprepade demonstrationer som också har lett till våldsamheter. Särskilt i städer i södra Irak har människor demonstrerat på grund av vattenkrisen, korruption, arbetslöshet och bristen på basservice.

I Somalia är läget som svårast i landets södra och mellersta delar

Efter juni har det inte skett några stora förändringar i det instabila säkerhetsläget i Somalia. Det största hotet mot säkerheten är fortfarande den islamistiska organisationen al-Shabaab. Trots attackerna som gjorts mot organisationen finns det inga tecken på att dess funktionsförmåga har försvagats.

Situationen i de södra och mellersta delarna av Somalia är svårast. Där har striderna mellan al-Shabaab och regeringen fortsatt.

Även våldsamheterna mellan klanerna orsakar otrygghet i olika delar av Somalia. Sammandrabbningar mellan klanerna har på den senaste tiden förekommit till exempel i provinserna Hiiraan, Galguduud och Sanaag. Beträffande de mänskliga rättigheterna är situationen i landet allvarlig.

Ytterligare information till medierna

  • Lägesrapporterna finns nu på vår webbplats på migri.fi/raportit på finska.
  • Överinspektör Juuso Hyvärinen, enheten för juridisk service och landinformation, tfn 0295 430 431, e-post: [email protected]

Fakta: Viktiga begrepp i anslutning till asylbeslut

Asyl (UtlL 87 § 1 mom.)

  • En utlänning kan beviljas asyl om han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse i sitt hemland eller sitt permanenta bosättningsland.
  • Orsaken till förföljelsen måste vara personens ursprung, religion, nationalitet eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller hans eller hennes politiska uppfattning.
  • På grund av sin fruktan vill personen inte använda sig av myndighetens skydd i hemlandet.

Alternativt skydd (UtlL 88 § 1 mom.)

  • Alternativt skydd kan beviljas om villkoren för beviljande av asyl inte uppfylls, men om det finns grundad anledning att förmoda att personen utsätts för en verklig risk att lida allvarlig skada om han eller hon återvänder.
  • Med allvarlig skada avses en situation där personen hotas av dödsstraff, avrättning, tortyr eller annan behandling eller bestraffning som är omänsklig eller kränker människovärdet.
  • Alternativt skydd kommer i fråga också om personen inte kan återvända utan att utsättas för allvarlig och personlig fara som föranleds av urskillningslöst våld i samband med en väpnad konflikt på sin hemort.

Internt flyktalternativ (UtlL 88 e §)

  • För var och en som riskerar att utsättas för förföljelse eller allvarlig skada undersöks möjligheten till intern flykt, dvs. om personen kan bosätta sig i ett annat område i sitt hemland.
  • Det interna flyktalternativet måste vara säkert, möjligt och rimligt för sökanden. Alternativet övervägs fall för fall och sökandens personliga omständigheter beaktas.

Fakta: Landinformationen är en del av asylbeslutet

  • Forskarna vid Migrationsverkets landinformation utarbetar en gång i halvåret en rapport om läget i Irak, Afghanistan och Somalia.
  • Materialet grundar sig på flera olika källor. Till källorna hör bland annat FN:s flyktingorgan UNHCR, internationella och lokala organisationer för mänskliga rättigheter, icke-statliga organisationer, forskningsinstitut och forskare vid olika länders migrationsverk.
  • På basis av rapporten utarbetar Migrationsverkets juridiska service och asylenhet landspecifika riktlinjer som innehåller en bedömning av de situationer då asylsökande kan beviljas alternativt skydd på grund av säkerhetsläget på hans eller hennes hemort.
  • Nivån på våldet som beror på väpnad konflikt utvärderas för enskilda områden enligt en skala från låg till extremt hög.
  • Bedömningen påverkas bland annat av antalet civila som dör och skadas, våldets uttrycksformer, antalet personer som har varit tvungna att fly internt, konfliktens natur och geografiska räckvidd samt lokalbefolkningens dagliga levnadsförhållanden.