Vad för en förläggning med sig för orten?

I nätdiskussioner går det många rykten om hur en förläggning förändrar livet på orten och många är oroliga. Eftersom det i hög grad också är en fråga om brist på kunskap har vi svarat på de vanligaste frågorna. Röda Korset, som upprätthåller ett flertal förläggningar, har utarbetat motsvarande information ur sin synvinkel på sin egen webbsida.

Vem bor på förläggningarna?

Utlänningar som har kommit till Finland och lämnat en asylansökan till polisen eller gränsmyndigheterna.

Enligt internationella konventioner om mänskliga rättigheter kan asyl sökas av en person som vistas utanför sitt hemland eller sitt permanenta bosättningsland till följd av att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av

• sitt ursprung
• sin religion
• sin nationalitet
• sin tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller
• på grund av sin politiska uppfattning.

Mottagningstjänster tillhandahålls så länge asylansökan behandlas. Under början av året var behandlingstiden i genomsnitt ett halvår. På grund av det ökade antalet sökande riskerar nu behandlingstiden att bli längre. Boendet på förläggningarna är alltså tillfälligt – om sökanden får ett positivt beslut på sin ansökan, det vill säga får tillstånd att stanna i Finland, flyttar han eller hon ut, oftast till en kommun som erbjuder kommunplatser.

Vilka principer tillämpar Migrationsverket då lokaler för förläggningar söks? Hurdana lokaler kan komma i fråga?

Lokalerna ska vara tillräckligt stora och lämpliga för inkvartering. Lokalernas skick beaktas också: behöver lokalerna till exempel renoveras eller kan de snabbt tas i bruk och är brandsäkerheten i ordning.

Även mindre lokaler kan utnyttjas som grupp- eller familjegrupphem för ensamkommande barn. I fråga om storleken påminner dessa lokaler i hög grad om enheter för vård i fosterhem inom barnskyddet.

Lokalerna är dock inte det enda som avgör var förläggningar börjar planeras. Även tillgången på personal måste redas ut. Särskilt nu när behovet av inkvarteringsplatser är akut kartlägger Migrationsverket möjligheterna tillsammans med FRK:s lokala distrikt, eftersom dessa har lång erfarenhet av arbete med förläggningar. Målet är att inrätta nya förläggningar nära de gamla, varvid personalen på den gamla förläggningen kan ge stöd åtminstone i början. Resurserna för enskilda distrikt kan dock inte heller tänjas ut i det oändliga.

Hur framskrider processen då en ny förläggning planeras?

Migrationsverket och FRK undersöker tillsammans lokaler och besöker dem. Migrationsverket förhandlar med ägaren till lokalen. Om lokalen verkar tänkbar och personal finns tillgänglig ombeds kommunen framföra sin synpunkt. I princip behövs inte kommunens godkännande för att inrätta en förläggning om man hyr lokalen av ett företag. I praktiken vill Migrationsverket ändå höra de kommunala beslutsfattarnas synpunkt och strävar efter att nå ett samförstånd med kommunen. Migrationsverket lämnar ett förslag om inrättande av förläggningen till Inrikesministeriet som fattar det slutliga beslutet.

Beslut om att inrätta en enhet för nödinkvartering under en redan verksam förläggning fattar Migrationsverket däremot självständigt. Beträffande enheter för nödinkvartering, som vanligen är tillfälliga, har Migrationsverket tyvärr inte alltid kunnat vänta på kommunens officiella ståndpunkt, utan man har varit tvungen att vidta åtgärder så fort en lokal har hittats. Även i dessa fall har kommunen underrättats senast då beslutet om att inrätta en förläggning har fattats.

Varför går Migrationsverket vanligen ut med information först efter att besluten har fattats eller då förhandlingarna är i slutskedet?

Vi har inte velat berätta offentligt om pågående förhandlingar förrän de kommunala beslutsfattarna har hunnit få tillräckligt med information om vad det är fråga om. De kommunala beslutsfattarna kontaktas i startskedet. Förhandlingar betyder ännu inte att en förläggning verkligen inrättas. För att inte ge upphov till spekulationer går Migrationsverket ut med information först när det är relativt säkert att en förläggning inrättas. Vi strävar efter att komma överens om kommunikationstidtabellen och -innehållet med kommunen, FRK eller en eventuell annan aktör som ordnar verksamheten samt med den som hyr ut lokalerna. Förhandlingarna innehåller egentligen ingenting som är hemligt.

Vilken nytta har orten av en förläggning?

Arbetsplatser: förutom att förläggningen sysselsätter personal utnyttjar den också till exempel transport-, fastighets- och måltidstjänster. Tomma lokaler kommer till användning. En förläggning förbättrar ofta ortens ekonomi eftersom många vardagliga anskaffningar görs på orten.

Vilka kostnader innebär en förläggning för kommunen? Minskar tryggheten på orten till följd av en förläggning? Kan priset på bostäder sjunka?

Staten betalar alla kostnader för en förläggning, dvs. kommunen behöver inte betala någonting. Kommunen måste tillhandahålla skoltjänster för barn i grundskoleåldern men får ersättning för detta av staten.

Beträffande säkerheten har situationen inte förändrats av att förläggningar öppnats på de orter där förläggningar redan länge varit verksamma. Då förläggningen i Berghäll i Helsingfors öppnades var invånarna till exempel rädda för att otryggheten ökar och att priset på bostäder sjunker. Enligt polisen och en representant för boendeföreningen har ingetdera orosmomentet förverkligats.

Vad betyder det att enheterna för nödinkvartering är tillfälliga? Hur sannolikt är det att en tillfällig enhet blir permanent?

En enhet för nödinkvartering lyder under en verksam förläggnings administration, den är det vill säga inte en självständig förläggning. Migrationsverket har nu inrättat dessa enheter för en bestämd tid på några månader eftersom inkvartering snabbt måste hittas för det kraftigt ökade antalet asylsökande. De permanenta förläggningarna är helt fullsatta. Hyresavtalen har ingåtts för viss tid. Om det blir aktuellt att förlänga avtalen eller göra dem permanenta, ska ärendet behandlas på nytt bland annat i kommunen. Det är mycket svårt att med säkerhet säga hur situationen utvecklas framöver. Om Migrationsverket kan inrätta ett tillräckligt antal nya permanenta förläggningar under hösten finns det inte längre något behov av enheter för nödinkvartering. Vi informerar om detta så fort som möjligt.

Obs! Meddelandet beskriver situationen i augusti 2015. Den praxis som gäller inrättande av förläggningar har delvis förändrats och meddelandet stämmer inte längre helt i nuläget.