Migrationsverket utvidgade sitt nätverk i Irak
Migrationsverket har skapat ett lokalt kontaktnät i norra Irak, varifrån merparten av de irakier som söker asyl i Finland kommer. Verkets företrädare knöt kontakter med mer än 50 aktörer under sin fact finding-resa i maj 2011: lokala myndigheter, olika länders beskickningar, journalister, politiker samt frivilligorganisationer och internationella organisationer. Via nätverket har man redan samlat in mycket länderinformation om läget i Irak.
Fact finding-resan och skapandet av kontaktnätet är en del av Irak-projektet, som startade 1.1.2011. Europeiska återvändandefonden deltar i finansieringen av projektet. Utöver att skapa ett nätverk är syftet med projektet att utveckla ett system för inhämtande av aktuell information om utreselandet Irak, bland annat för att stödja beslutsfattandet vid Migrationsverket. Informationen om utreselandet används också för att bedöma förutsättningarna för ett tryggt återvändande för irakier. Projektet avslutas i slutet av mars 2012.
I oktober ordnade Migrationsverket ett seminarium för sina intressentgrupper – tjänstemän, forskare, företrädare för frivilligorganisationer och irakier som bor i Finland. Under seminariet presenterades resultaten av fact finding-resan samt knöts nya kontakter med de irakiska organisationer som verkar i Finland. Andra europeiska migrationsmyndigheter fick en översikt över resultaten av resan vid mötet Eurasil Workshop on Iraq i oktober.
Läget i norra Irak är tämligen stabilt
Det som man såg och hörde under fact finding-resan i maj och därefter stödjer i hög grad Migrationsverkets tidigare uppgifter om säkerhetsläget i norra Irak. Säkerhetsläget i den autonoma kurdiska regionen (KRG) i norra Irak är relativt stabilt.
Liksom i övriga Irak förekom även pro-demokratiska demonstrationer framsprungna ur händelserna i samband med den arabiska våren i den kurdiska regionen i februari–april 2011. I demonstrationerna krävdes bland annat bättre tillgodoseende av grundläggande och mänskliga rättigheter, fungerande basservice och bekämpning av korruption och nepotism. I april vidtog KRG:s säkerhetstrupper kraftåtgärder för att få ett slut på demonstrationerna. I våldsamheterna i samband med demonstrationerna dog ett tiotal samt skadades hundratals människor.
Sedan i våras har säkerhetsläget stabiliserat sig, och de politiska partierna har fortsatt dialogen i en politiskt laddad situation. Under fact finding-resan i maj noterades att säkerhetstruppernas närvaro vid kontrollpunkterna inom KRG:s område och kring förvaltningsbyggnaderna klart hade minskat sedan hösten 2007, då Migrationsverket senast gjorde en fact finding-resa till området.
Konflikten med kurdgerillan, som har såväl turkisk som iransk bakgrund, fortsätter i det norra bergsområdet inom KRG, där Turkiet och Iran har bombarderat lokala byar med gerillans PKK- och PJAK-organisationer som mål. På grund av konflikten har några tusen människor varit tvungna att fly till den övriga kurdiska regionen. Konflikten har dock inte utsträckt sig till de huvudsakliga bosättningscentrumen inom KRG:s område.
Fyra län och tre städer anses vara osäkra
Migrationsverket har utifrån uppgifterna från Irak-projektet uppdaterat sin tillämpningsanvisning, som styr beslutspraxisen vid asylansökningar gjorda av irakiska medborgare.
Den nya anvisningen ändrar inte beslutspraxisen, eftersom man närmast har uppdaterat länderinformationsdelen och antecknat den praxis som grundar sig på förvaltningsdomstolarnas beslut och som redan har tillämpats från och med början av 2011. Med beaktande av HFD:s årsboksbeslut (2010:84) och förvaltningsdomstolarnas övriga rättspraxis anser Migrationsverket att de fyra länen Nineve, Salah al-Din, Kirkuk och Dijala samt städerna Falluja, Ramadi och Bagdad i mellersta Irak är osäkra områden. Detta betyder att om en asylsökande återsänds till dessa områden skulle han eller hon riskera att utsättas för godtyckligt våld, vilket hindrar ett tryggt återvändande hem. Därför beviljas sökande som kommer från dessa områden uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd. Asyl för dessa sökande beviljas endast om de har individuella skäl för det.
För att en asylsökande ska kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd på grund av säkerhetsläget i bosättningsområdet måste sökanden trovärdigt kunna utreda att hans eller hennes bosättningsområde ligger på ett område som klassificerats som osäkert. Utredningen kan till exempel grunda sig på sökandens berättelse eller språkanalys.
Migrationsverket kommer att följa utvecklingen i Irak noga även efter att Irak-projektet har avslutats och ser vid behov över sin beslutspraxis på nytt. Inom den närmaste tiden kommer särskild vikt att fästas vid hur tillbakadragandet av de amerikanska trupperna från Irak påverkar säkerhetsläget i landet.
Flest asylsökande från Irak
Irakiska medborgare har varit den största gruppen som söker asyl i Finland sedan 2007. Enligt preliminär statistik sökte 588 irakier asyl i Finland 2011. Ett år tidigare var antalet 575.
Länderinformationen om Irak är den viktigaste faktorn när Migrationsverket bedömer behovet av internationellt skydd hos en irakisk asylsökande och asylsökandens förutsättningar för ett tryggt återvändande till hemlandet.
Rapporten finns tillgänglig på engelska på nätet
Om fact finding-resan har skrivits en rapport på engelska, som finns på Migrationsverkets webbplats (www.migri.fi > Länderinformationen > Rapporter).
Den här pressemeddelanden på kurdiska
Ytterligare uppgifter till medierna
forskare Martin Airisto, enheten för juridisk service och länderinformation, tfn 071 873 0431, e-post: fornamn.efternamn@migri.fi
