Ett center för informationsutbyte i Dublinärenden inrättades vid Migrationsverket
Vid Migrationsverket har inrättats ett nationellt center för informationsutbyte i Dublinärenden. Centret har till uppgift att utbyta information med andra länder som tillämpar EU:s Dublinförordning och samordna informationsutbytet mellan myndigheterna i Finland.
Centret inrättades inom ett projekt som startades förra året med stöd från Europeiska flyktingfonden. Projektet tog slut i slutet av juni.
Under projektet utvecklades även verksamhetsmodeller för utbyte av uppgifter i situationer där
- asylsökanden är ett ensamkommande barn som har familjeband i EU-stater
- sökanden är i beroendeställning till en familjemedlem som befinner sig i en annan EU-stat
- sökanden ska överföras till en annan stat.
Med beroendeställning avses en situation där asylsökanden är beroende av hjälp från sin familjemedlem, eller en familjemedlem är beroende av sökandens hjälp, till exempel på grund av graviditet, sjukdom eller hög ålder.
Samarbetet mellan Migrationsverket, polisen och Gränsbevakningsväsendet, som alla deltar i asylförfarandet, förbättrades genom utbildning och handledning samt genom att utveckla informationssystem. Samarbetet blev tätare också med företrädarna för ensamkommande barn och förläggningarna.
Asylsökande i utsatt ställning har särskild nytta av projektet
Alla asylansökningar som lämnas in i Finland prövas inte i Finland. När en ansökan kommer in till Migrationsverket efter polisens inledande utredningar, bestämmer Migrationsverket med hänsyn till Dublinförordningen, dvs. EU:s förordning om bestämmandet av den ansvariga staten, om Finland har ansvaret för att pröva ansökan eller om sökanden ska överföras till ett annat land i Europa. Den stat där sökanden har familjemedlemmar eller som mest har bidragit till att sökanden har anlänt till EU:s territorium är i regel ansvarig för prövningen av asylansökan.
De nya verksamhetsmodellerna som nu har utvecklats gör att barnets bästa, familjens enhet och olika beroendeförhållanden kan beaktas på ett bättre sätt än förut i det skede då den ansvariga staten fastställs. Om asylsökanden ska överföras till ett annat land, ska hans eller hennes hälsotillstånd och andra särskilda behov också uppmärksammas på ett bättre sätt än tidigare i samband med överföringen.
Skyldigheten att öka utbyte av uppgifter ligger i bakgrunden
Bakom projektet låg Europaparlamentets och rådets omarbetade förordning om bestämmandet av den ansvariga staten. Enligt förordningen ska de stater som deltar i det gemensamma europeiska asylsystemet utbyta information mer omfattande än tidigare.
Det viktigaste målet var att förbättra kvaliteten och effektiviteten inom asylförfarandet genom att utveckla samarbetet mellan myndigheterna och utbyte av uppgifter mellan de stater som deltar i Dublinsystemet.
Under projektet har Migrationsverket samarbetat aktivt bl.a. inom EASO:s (Europeiska stödkontoret för asylfrågor) nätverk samt med andra nordiska länder.
Ytterligare information till medier:
Projektchef Kaj Swanljung, asylenheten, tfn 0295 419 431, e-post: fornamn.efternamn@migri.fi
| Terminologi |
|---|
| Det gemensamma europeiska asylsystemet omfattar alla medlemsstater i EU. En central princip är att en medlemsstat är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd. Förordningen om bestämmandet av den ansvariga staten, den så kallade Dublinförordningen • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 • fastställer vilken medlemsstat som ansvarar för prövningen av en ansökan om internationellt skydd • den medlemsstat där sökanden har familjemedlemmar som beviljats eller har ansökt om internationellt skydd eller den medlemsstat som mest bidragit till att sökanden har anlänt till EU:s territorium är i regel ansvarig för handläggningen av asylansökan • förordningen gäller även Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein |