Migration och immigration är växande fenomen i framtiden

Migri
Utgivningsdatum 12.4.2012 15.40
Typ:Nyhet

Seminariet Global migration och morgondagens immigration 12.4.2012

Den globala migrationen är som fenomen någonting som aldrig upphör. I utvecklingsländerna tilltar flyktingströmmarna under dåliga tider, men inte heller under goda tider kan dessa länder sysselsätta sina stora åldersklasser av unga, summerar seminariets ordförande, docent Arno Tanner vid Migrationsverket.

Torsdagen den 12 april arrangerar Migrationsverket seminariet Global migration och morgondagens immigration som tar upp orsaker och verkan i anslutning till de globala befolkningsförändringarna och migrationen, särskilt i ett framtida perspektiv.

Syftet med seminariet är att stöda och ge en bakgrund till förberedelsearbetet för Finlands immigrationsstrategi 2020 genom att söka svar på frågan vilka de globala möjligheterna och hoten är som vi står inför.

”Lagar och strategier ändrar inte de grundläggande behoven”

– Länderna söder om Sahara i Afrika förenas av en humanitär, ekonomisk och ekologisk kris- och konfliktspiral, konstaterar Marikki Stocchetti som är forskare vid Utrikespolitiska institutet.

De olösta problemen ger kontinuerligt upphov till nya migrationsströmmar från utvecklingsländerna, vilket enligt docent Tanner är fullt förståeligt:

– Så länge som trygghet, mat och utkomst utgör människans grundläggande behov, och dessa inte kan tillfredsställas i den egna miljön, är trycket att komma bort stort. Detta faktum kan inte ens den bästa lag eller strategi rubba.

I Finland kan det finnas efterfrågan på en del av dessa människor, och å andra sidan skulle en stängning av gränserna för immigration även ha vidare konsekvenser. I en global värld är staterna beroende av varandra och migrationsströmmarna är en del av detta fenomen. När människorna flyttar mellan länder flyttar samtidigt resurser och information.

– Globala nätverk som bygger på ömsesidigt beroende är livsviktiga för Finland. Detta beroendeförhållande betonas av karaktären i vårt lands ekonomi som är högt specialiserad. Det finländska samhällets funktion baserar sig på kontinuitet i de externa förbindelserna, säger programdirektör Mika Aaltola vid Utrikespolitiska institutet.

Den kommande immigrationsstrategin är välkommen

Tanner hälsar immigrationsstrategi 2020 välkommen. När strategin bereds i inrikesministeriet måste man akta sig för blåögdhet inför hoten eller för att ha för stora hopp om hur immigrationen och behovet av arbetskraft kommer att mötas.

– Man måste ändå våga föra fram även den nationella fördelen, så som Kanada har gjort. Där får den som lär sig ett språk och vill integreras särskilda fördelar i immigrationsprocessen. Bemötandet av immigranter som hjälplösa som behöver tas om hand är något vi måste komma ifrån, påpekar Tanner.

Enligt docent Pasi Saukkonen vid Helsingfors universitet undviker vi bäst både naiv optimism och hotbilder genom information:

– Påverkan, liksom förebyggande av problem och maximering av nytta kräver kunskap om vad som faktiskt händer och varför. Det krävs även att immigrationen och dess följder kan diskuteras sakligt och grundligt, på samma sätt som alla övriga normala fenomen i samhället diskuteras. Detta är en utmaning för den finländska immigrationspolitiken 2020.

Även om vi ser den nationella fördelen som viktigast, kan vi inte sluta ögonen för vårt globala ansvar.

– I utvecklingshjälpen kunde kanaler byggas in i vilka emigrationsländerna kunde få nytta av sina medborgare som finns i den rikare europeiska diasporan. Gemensamma projekt, idéer som gynnar bägge parter samt immigranternas ekonomiskaoch andra investeringar i emigrationsländerna borde stödas, betonar Tanja Tamminen som är forskare vid Utrikespolitiska institutet.

Mer information för medierna

Docent Arno Tanner, Migrationsverket,
tfn 071 873 0431, e-post: fornamn.efternamn@migri.fi.

Pressmeddelande