EU:s migrations- och asylpakt (pakten)

Med pakten avses EU:s nya migrations- och asylpakt. Genom pakten effektiviserar EU kontrollen vid sina yttre gränser och förfarandena i fråga om asyl och återsändning. Samtidigt skyddas asylsökandes rättigheter. Genom pakten skapas också ett system för solidaritet där ingen medlemsstat som är utsatt för migrationstryck lämnas ensam.

Ja. Tidigare lämnade man in en asylansökan till polisen eller gränskontrollmyndigheten. Från och med juni består ansökan om asyl av tre olika faser. 

Faserna i ansökningsprocessen:

1. Att göra en ansökan:

• Sökanden uttrycker till polisen, gränskontrollmyndigheten, Migrationsverket eller Migrationsverkets förläggning, serviceställe eller förvarsenhet att han eller hon vill ansöka om internationellt skydd.
• Myndigheten registrerar grundläggande uppgifter om sökanden och observationer om eventuella särskilda behov och hänvisar sökanden till en förläggning.
   

2. Registrering av ansökan:

• Polisen eller gränskontrollmyndigheten registrerar ansökan. Sökanden ska besöka polisen eller gränskontrollmyndigheten för att registrera sin ansökan inom fem dagar från det att ansökan gjorts.
• I samband med registreringen utreds sökandens identitet, inresa och vistelse på medlemsländernas territorium. Sökanden ska lämna sina biometriska kännetecken.
• Sökanden får anvisningar och information om sina skyldigheter. Sökanden ska med sin underteckning bekräfta att han eller hon har fått informationen. Sökanden måste läsa anvisningarna noga, eftersom han eller hon behöver anvisningarna i de olika handläggningsskedena för ansökan.

 3. Inlämning av ansökan:

• Efter registreringen av ansökan har sökanden 21 dagar på sig att lämna in ansökan till Migrationsverket. Om sökanden är föremål för ett gränsförfarande är tidsfristen fem dagar. Migrationsverket kallar sökanden till ett möte där ansökan lämnas in.
• Sökanden ska ta med sig alla handlingar som är tillgängliga för honom eller henne och som underbygger ansökan. Sökanden ska också lämna de biometriska kännetecken som eventuellt saknas.
   

Syftet med det omarbetade mottagningsdirektivet är att ytterligare harmonisera mottagningsvillkoren i EU och att öka sökandenas egen aktivitet. De ändringar som mottagningsdirektivet förutsätter genomförs genom att reformera den nationella lagstiftningen. Informationen nedan baserar sig på regeringens proposition om mottagningslagen som är under behandling i riksdagen. Lagen kan ännu förändras innan den träder i kraft.

Väsentliga förändringar:

• Personer som får mottagningstjänster kommer i fortsättningen att vara skyldiga att regelbundet identifiera sig på förläggningen och hålla sina kontaktuppgifter uppdaterade.
• Ordnandet av arbets- och studieverksamhet kommer att slopas, men alla klienter som får mottagningstjänster och som har uppnått myndighetsåldern måste i fortsättningen genomgå en kurs om det finländska samhället.
• Migrationsverket fastställer en allmän ordningsstadga för förläggningarna. Klienterna ska bekräfta att de har informerats om ordningsstadgan.
  • Om en klient upprepade gånger eller allvarligt bryter mot ordningsstadgan, kan hans eller hennes mottagningspenning sänkas eller i allvarliga fall hans eller hennes mottagningstjänster dras in.
• Personer som har beviljats uppehållstillstånd tillhandahålls mottagningstjänster under den tid då övergången till kommunen ordnas, dock i högst tre månader från det att personen har fått rätt att ansöka om hemkommun.
  • Mottagningstjänster för minderåriga som saknar vårdnadshavare tillhandahålls dock tills personen övergår till en kommun. 
  • Det föreslås att begränsningen av den tid som mottagningstjänster tillhandahålls personer som har fått uppehållstillstånd ska tillämpas från och med den 1 september 2026.
     

En del av ändringarna i mottagningslagen kommer också att påverka klienter som söker eller får tillfälligt skydd och som får mottagningstjänster. Lagändringarna är fortfarande under behandling i riksdagen, och svaren på denna sida grundar sig på regeringens proposition. 

Regelbunden identifiering

Enligt regeringens proposition kommer klienter som får mottagningstjänster att vara skyldiga att regelbundet identifiera sig på förläggningen. Klienter som får tillfälligt skydd kommer att vara skyldiga identifiera sig en gång i månaden. Skyldigheten ska inte gälla klienter som är under 18 år eller klienter som arbetar.

Upphörande av mottagningstjänster

Klienter som söker eller får tillfälligt skydd har rätt till mottagningstjänster från och med den tidpunkt då de ansöker om tillfälligt skydd. Personer som ansöker om tillfälligt skydd har rätt att ansöka om hemkommun senast när de har bott i Finland i ett år. Det har hittills varit frivilligt att ansöka om hemkommun och övergå från mottagningstjänsterna till kommunens och välfärdsområdets tjänster. Läs mer om hemkommun: Hemkommun | Migrationsverket

I fortsättningen får klienter som har beviljats tillfälligt skydd mottagningstjänster i högst tre månader från det att de har fått rätt att ansöka om hemkommun. Det föreslås att begränsningen av den tid som mottagningstjänster tillhandahålls ska tillämpas från och med den 1 september 2026.

Mottagningstjänsterna kan också med vissa villkor dras in, om en klient som söker eller får tillfälligt skydd inte har rätt att stanna i Finland eller fortsätter att bryta mot ordningsreglerna. 
 

Asylsökande får förvärvsarbeta bara om de har rätt att arbeta. Rätten att arbeta börjar tre eller sex månader från det att polisen eller gränskontrollmyndigheten har registrerat ansökan om internationellt skydd. Rätten att arbeta börjar efter tre månader, om sökanden har visat upp till myndigheten ett giltigt pass eller annat resedokument som konstaterats vara äkta.

Asylsökande har obegränsad rätt att arbeta, dvs. de får arbeta inom vilken bransch som helst.

Väsentliga förändringar:

1. Om sökanden får ett beslut om att han eller hon överförs till ett annat EU-land, har han eller hon inte rätt att arbeta. 
2. Om ansökan behandlas vid ett påskyndat förfarande, beror rätten att arbeta på varför ansökan behandlas vid ett påskyndat förfarande. 
3. Om sökanden har gjort en efterföljande ansökan, börjar hans eller hennes rätt att arbeta tre eller sex månader från det att polisen eller gränskontrollmyndigheten har registrerat den efterföljande ansökan.
    

Rätten att arbeta kan upphöra i följande situationer:

• Om sökanden får ett negativt beslut på sin asylansökan
• Om sökanden får ett negativt beslut, fortsätter rätten att arbeta under besvärstiden. I ett normalt förfarande är besvärstiden 30 dagar från den dag då sökanden får del av Migrationsverkets beslut.
• Om sökanden överklagar Migrationsverkets beslut hos förvaltningsdomstolen, fortsätter rätten att arbeta tills han eller hon får del av förvaltningsdomstolens beslut.
• Om sökanden har giltig rätt att arbeta och ansökan behandlas i ett påskyndat förfarande, upphör sökandens rätt att arbeta.

Rätten att arbeta för personer som har ansökt om eller beviljats tillfälligt skydd förändras inte: Arbete och studier | Migrationsverket