Frågor och svar: Hörande av barn

Barn ska höras under asylprocessen. Varför?

Varje barn har rätt att höras i alla frågor som rör barnet. När ett beslut som rör barnet ska fattas är det till barnets bästa att utreda vad barnets egen åsikt om ärendet är.

Om ett barn söker asyl tillsammans med sin familj är det dessutom viktigt att höra barnet eftersom barnet kan ha egna asylgrunder.

Enligt utlänningslagen är Migrationsverket skyldigt att höra alla barn som har fyllt tolv år. Även ett yngre barn kan höras, om barnet är så utvecklat att dess åsikter kan uppmärksammas. Migrationsverket har även beslutat att höra alla minderåriga asylsökande som kommit till landet utan vårdnadshavare oavsett ålder.

Hur går det till i praktiken?

Under hörandet får barnet berätta fritt. I asylprocessen är hörandet det viktigaste sättet att få information om en individs situation.

Barnets föräldrar är närvarande vid hörandet och får uttala sig om de så vill. I rummet finns också en tolk och en anställd på verket. Verket använder utbildade intervjuare som specialiserar sig på att intervjua barn.

Hörandet tar vanligtvis mellan en och två timmar. Deltagarna använder en del av tiden för att bekanta sig med varandra så att barnet känner sig tryggt i situationen.

Vad innebär barnets bästa i asylprocessen?

Barnets bästa är en rättsprincip som Migrationsverket enligt lag alltid ska ta i beaktande i beslut som gäller barn.

Vad som är barnets bästa bedöms alltid individuellt från fall till fall. Verket beaktar barnets situation i sin helhet. Bland annat barnets personliga bakgrund, situation och behov tas i beaktande.

Barnets bästa analyseras utifrån olika synvinklar. Det främsta kriteriet är säkerhet. Ett barn kan ha starkare grunder för att få internationellt skydd än vuxna. Barn kan också ha egna asylgrunder som föräldrarna inte har. Det finns också sådana former av förföljelse som endast drabbar barn. Allt detta samt säkerhetsläget i barnets hemregion tas i beaktande då beslut om asyl fattas.

När barnets bästa bedöms beaktas också barnets familjeförhållanden och andra nära relationer samt barnets religiösa, språkliga och kulturella bakgrund. Även eventuella individuella behov som gäller exempelvis barnets utveckling eller hälsa påverkar.

Vad säger lagstiftningen om hörande av barn?

Bestämmelser om hörande av minderåriga finns i utlänningslagen (se 6 § i utlänningslagen).

Alla minderåriga medsökande som fyllt tolv år har hörts separat under asylprocessen även hittills. Detta är en lagstadgad plikt. Därtill har man vid behov hört medsökande barn som är yngre än tolv år.

Hörande av minderåriga har alltså redan förut varit ett viktigt sätt att utreda barnets bästa.

När ett barn hörs beaktar man alltid barnets ålder och mognad. Även utlänningslagen förutsätter detta.

Varför intervjuar ni barn vars familjer har konverterat till kristendomen?

Att vara medlem i ett trossamfund kan påverka huruvida barnet riskerar att utsättas för förföljelse i sitt hemland. Det är möjligt att få asyl på grund av sin religion.

Om föräldrarna har konverterat, påverkar det ofta även deras barns dagliga liv i Finland även när barnen är unga. Barnen kan till exempel ha deltagit i församlingens aktiviteter.

Det kan även finnas andra lika starka asylgrunder som kan utsätta ett barn för förföljelse, men ibland har föräldrarna kanske utsatts för sådana händelser i hemlandet eller för länge sedan. Då är det inte nödvändigt att höra barnet.

Vad tror ni att ett barn kan berätta om sin situation?

Det är motiverat att höra ett barn om ärendet i fråga påverkar barnet och om barnet kan antas ha information om ärendet.

Under hörandet kan man fråga till exempel vad det har betytt för barnet att vara medlem i en kristen församling och vad barnet själv anser om det.

Sådana frågor ställs, eftersom barnet eventuellt kan uppge ytterligare information om på vilket sätt han eller hon riskerar att utsättas för förföljelse. Syftet med att höra barnet är inte att försvaga familjens situation, och familjens asylärende kan inte avgöras enbart på basis av barnets berättelse.

Barnets åsikter ska beaktas enligt barnets ålder och mognad.

Vad händer om ett barn säger något som är i strid med föräldrarnas berättelser?

Man kan inte avgöra ett asylärende enbart på basis av ett barns berättelse. Om något särskilt kommer upp, kan man fråga föräldrarna om det vid ett senare tillfälle.

Syftet med att höra barn är inte att skaffa bevis mot familjen. Barn intervjuas eftersom man vill veta om de har något att tillägga till föräldrarnas berättelse.

Dessutom kan barn ha sådana egna grunder för att få asyl som inte har lagts fram tidigare.