Hoppa till innehåll
Våra tjänster

Prognoser om antalet ansökningar i framtiden

På denna sida hittar du följande framtidsprognoser:

Migrationsverkets framsynsnätverk består av experter som samlas tre gånger per år för att utarbeta kvantitativa och kvalitativa prognoser om migrationen till Finland och om asylsökande som anländer till Finland. Prognoserna görs i samarbete med olika intressentgrupper, och Migrationsverket ansvarar för samordningen av nätverkets arbete. Framsynsnätverkets verksamhet styrs av en tvärsektoriell styrgrupp som består av olika myndigheter.

Migrationsverket har uppdaterat sina prognoser om antalet ansökningar 2025 och 2026 i oktober 2025.

Prognoserna uppdateras tre gånger per år och publiceras på Migrationsverkets webbplats. Denna sida har senast uppdaterats 24.11.2025.

Behovet av tillfälligt skydd fortsätter

I januari–oktober 2025 lämnades det in sammanlagt 9 937 ansökningar om tillfälligt skydd, vilket är cirka 10 procent mindre än under motsvarande period i fjol. Ansökningar lämnades in i jämn takt under årets första månader, men antalet ansökningar ökade under sommaren i och med att ukrainare kom till Finland för säsongsarbete. Enligt den ukrainska regeringens beslut som trädde i kraft i Ukraina i slutet av augusti får män mellan 18 och 22 år fritt lämna och återvända till landet trots krigstillståndet. Även i Finland har antalet ansökningar om tillfälligt skydd som lämnats in av unga män ökat under hösten.

Enligt Migrationsverkets prognos kommer mellan 8 000 och 12 000 personer att söka tillfälligt skydd i Finland åren 2025 och 2026.

Antalet sökande som kommer till Finland från Ukraina påverkas bland annat av

  • krigets längd och omfattning
  • utvecklingen av den humanitära situationen i Ukraina
  • belastningen på mottagningskapaciteten framför allt i Ukrainas grannländer och i de baltiska länderna
  • nationella förändringar i den sociala tryggheten eller villkoren för tillfälligt skydd i de viktigaste länderna som tar emot ukrainare.

Prognoserna som gäller situationen i Ukraina och samtidigt antalet personer som söker tillfälligt skydd i Finland är förknippade med många osäkerhetsfaktorer. Det är sannolikt att om kriget fortsätter på samma sätt som hittills, kommer också ukrainarnas migration till EU-området att fortsätta. 

Det tillfälliga skyddet gäller fram till mars 2027.

Antalet asylansökningar uppskattas förbli måttligt

Operationer i anknytning till instrumentaliserad migration som riktas mot Finland och bedömningen av deras verkningar ingår inte i Migrationsverkets framtidsprognoser. Beredskap för instrumentaliseringsoperationer är en del av inrikesförvaltningens beredskapsverksamhet.  

Antalet asylansökningar i EU-området har under det innevarande året varit mindre än i fjol. Minskningen av antalet asylansökningar beror på ändringar i pushfaktorerna för vissa nationaliteter (särskilt för syrier) och på att det har blivit svårare att komma till EU-området (till exempel på rutten till Kanarieöarna i Västafrika). Trots minskningen lämnades det in totalt 399 000 asylansökningar i EU+-området i januari–juni. Pushfaktorerna i EU:s närområden är fortfarande starka bland annat på grund av konflikter, samhällelig instabilitet i utreseländerna och brist på ekonomiska möjligheter.

Antalet asylansökningar i Finland och i de andra nordiska länderna har minskat i linje med den allmänna utvecklingen inom EU. I Finland lämnades det in totalt 1 709 första asylansökningar i januari–oktober 2025, vilket är 15 procent mindre än under motsvarande period i fjol.

Enligt Migrationsverkets prognos kommer det att lämnas in 1 500–2 500 första asylansökningar per år åren 2025 och 2026. Prognoserna har inte ändrats. När det gäller det innevarande året och nästa år finns det inga sådana faktorer i sikte på grund av vilka antalet ansökningar kunde förväntas öka från den nuvarande nivån. Den lugnare situationen i fråga om asylsökande i EU-området jämfört med i fjol och kontroller vid de inre gränserna i Schengenområdet gör att antalet asylsökande som kommer till Finland förmodligen förblir måttligt.

Det finns dock osäkerhetsfaktorer i prognoserna om antalet asylansökningar. Till exempel oväntade förändringar i situationerna i centrala utreseländer och transitländer kan återspeglas på ett överraskande sätt även i Finland.

Antalet ansökningar från studerande väntas inte öka under de närmaste åren

I januari–oktober 2025 lämnades det in sammanlagt 11 839 ansökningar om första uppehållstillstånd för studier, vilket är 5 procent mindre än under motsvarande period i fjol. En sannolik orsak till att antalet ansökningar har slutat öka är ansökningsavgiften på 100 euro som infördes i den gemensamma ansökan till högskolor i början av år 2025. Detta har lett till att färre personer som är medborgare i länder utanför EU-/EES-området ansöker om studieplats vid finländska högskolor. I januari–oktober söktes uppehållstillstånd i likhet med tidigare år i synnerhet av personer från sydasiatiska länder. 

Enligt Migrationsverkets prognoser kommer antalet personer som ansöker om uppehållstillstånd för studier att hålla sig på en hög nivå, trots att antalet ansökningar inte väntas öka under de närmaste åren. Det uppskattas att införandet av terminsavgifter som täcker alla kostnader vid högskolor och på andra stadiet kommer att hålla antalet internationella studerande måttligt åtminstone på kort sikt. Antalet ansökningar uppskattas till 13 000–14 000 år 2025 och cirka 13 000 år 2026.

Den kraftiga ökningen av antalet ansökningar om uppehållstillstånd för studier under de senaste åren förklaras bland annat av de ändringar i forskar- och studerandelagen som trädde i kraft våren 2022 (t.ex. att uppehållstillstånd beviljas för hela examenstiden, A-tillstånd för högskolestuderande, maximiarbetstiden förlängs). Personerna som söker sig till Finland för att studera kommer för närvarande särskilt från länder där de ekonomiska pushfaktorerna (t.ex. levnadsstandarden, den ekonomiska utvecklingen, sysselsättningsmöjligheterna) upprätthåller utvandringen. Antalet internationella studerande som kommer till Finland beror dock i första hand på antalet nybörjarplatser i de internationella examensprogrammen och i examensprogrammen på andra än nationalspråken samt på hur platsernas beläggning utvecklas. 

Antalet ansökningar om första uppehållstillstånd för studier påverkas bland annat av:

  • antalet nybörjarplatser för internationella examina
  • det politiska, ekonomiska och samhälleliga läget i relevanta utreseländer
  • Finlands attraktionskraft som studie- och bosättningsland.

Det utmanande ekonomiska läget och sysselsättningsläget återspeglas i antalet ansökningar om uppehållstillstånd på grund av arbete

I januari–oktober 2025 lämnades det in sammanlagt 9 593 ansökningar om första uppehållstillstånd för arbete, vilket är cirka 29 procent mindre än under motsvarande period i fjol. Det totala antalet ansökningar under det innevarande året ligger på ungefär samma nivå som år 2018. Minskningen av antalet ansökningar kan förklaras med den långsamma ekonomiska tillväxten i Finland under de senaste åren, den ökade arbetslösheten och osäkerheten kring hur världsekonomin kommer att utvecklas. 

Enligt Migrationsverkets prognoser kommer antalet ansökningar om första uppehållstillstånd för arbete att hålla sig på den nuvarande nivån ännu nästa år. Antalet ansökningar uppskattas till 11 000 år 2025 och cirka 11 000–13 000 år 2026. 

Prognostiseringen av utvecklingen av den arbetsrelaterade invandringen är förknippad med betydande osäkerhetsfaktorer. Utvecklingen av antalet ansökningar om uppehållstillstånd beror i första hand på den ekonomiska utvecklingen. Trots konjunkturväxlingarna behövs utländsk arbetskraft i Finland på grund av den åldrande befolkningen och bristen på kvalificerad arbetskraft, varför antalet ansökningar om uppehållstillstånd på grund av arbete väntas öka när den ekonomiska konjunkturen jämnas ut. 

Antalet ansökningar om första uppehållstillstånd för arbete påverkas bland annat av

  • det försämrade ekonomiska läget och dess varaktighet
  • utvecklingen av internationella rekryteringsnätverk 
  • nationella åtgärder och 
  • minskningen av befolkningen i arbetsför ålder och matchningsproblemet på arbetsmarknaden.