När en utlänning har eller har haft uppehållstillstånd och det fattas ett beslut om att han eller hon ska avlägsnas ur landet, talar man om utvisning. Största delen av utvisningsbesluten beror på att en person inte har kunnat beviljas fortsatt tillstånd eller hans eller hennes giltiga uppehållstillstånd har återkallats. En person kan utvisas också om han eller hon har gjort sig skyldig till brott i Finland.
När en utlänning inte har haft uppehållstillstånd och det fattas ett beslut om att han eller hon ska avlägsnas ur landet, är det fråga om avvisning. Till exempel när en asylsökande ska avlägsnas ur landet är det vanligtvis fråga om avvisning.
Enligt utlänningslagen kan en utlänning utvisas ur landet om
- han eller hon vistas i landet utan uppehållstillstånd när ett sådant krävs
- han eller hon har gjort sig skyldig till ett brott för vilket det föreskrivna maximistraffet är fängelse i minst ett år
- han eller hon har gjort sig skyldig till upprepade brott
- han eller hon genom sitt uppträdande har visat att han eller hon är farlig för andras säkerhet, eller
- han eller hon har börjat eller det finns grundad anledning att misstänka att han eller hon börjar bedriva verksamhet som äventyrar den nationella säkerheten i Finland.
Ett utvisningsbeslut kan fattas på grund av brott om personen har gjort sig skyldig till allvarliga brott eller upprepade brott. I praktiken anses ett brott vara allvarligt om det kan straffas med fängelse i minst ett år.
Det finns inte statistik över brottsbeteckningar som lett till utvisning.
Vid utvisning på grund av brott gör polisen en framställning om utvisning till Migrationsverket. Utifrån framställningen och annan information fattar Migrationsverket ett beslut i ärendet. Beslutet grundar sig på en rättslig helhetsbedömning där man avväger utvisningsgrunderna och även de saker som talar emot utvisning, såsom personens band till Finland.
Migrationsverket kan också fatta beslut om utvisning på eget initiativ. Detta är vanligt då en ansökan om fortsatt tillstånd avslås eller ett uppehållstillstånd återkallas.
Om en person inte har kunnat beviljas fortsatt uppehållstillstånd, fastställs det ofta en tidsfrist för frivillig återresa som vanligtvis är 30 dagar från den dag då personen har fått del av beslutet. Om personen inte avlägsnar sig från landet frivilligt inom tidsfristen, verkställer polisen utvisningsbeslutet när det har vunnit laga kraft eller när förvaltningsdomstolen har fattat beslut i ärendet.
Om ett beslut om utvisning fattas på grund av brott fastställs det ingen tidsfrist för frivillig återresa, och polisen kan verkställa beslutet tidigast 30 dagar efter det att beslutet har delgetts. Vid utvisning på grund av brott behöver beslutet inte ha vunnit laga kraft för att polisen ska kunna verkställa beslutet.
Vid utvisning på andra grunder än brott verkställs beslutet först när det har vunnit laga kraft eller när förvaltningsdomstolen har fattat beslut i ärendet. Om en person som fått internationellt skydd utvisas på grund av brott, kan beslutet även i dessa fall verkställas först när det har vunnit laga kraft eller när förvaltningsdomstolen har fattat beslut i ärendet. I praktiken ansvarar polisen för avlägsnanden ur landet.
Utvisningsbeslut grundar sig på en helhetsbedömning. I bedömningen beaktas bland annat om personen har familjemedlemmar i Finland. Särskild hänsyn tas till barnets bästa.
Dessutom beaktas
- hur länge och i vilket syfte personen har vistats i landet
- karaktären hos det uppehållstillstånd som beviljats
- band till Finland
- personens familjemässiga, kulturella och sociala anknytning till hemlandet
- utredningar om hälsotillstånd
- hur allvarlig gärningen är samt den olägenhet, skada eller fara som orsakats allmän eller enskild säkerhet, om utvisningen eller inreseförbudet baserar sig på utlänningens brottsliga verksamhet.
Enligt förbudet mot tillbakasändning får ingen sändas tillbaka till ett område där han eller hon kan bli utsatt för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan omänsklig behandling eller annan behandling som kränker människovärdet. Till denna del är Finland också bundet av internationella avtal.
En person som har fått flyktingstatus får inte utvisas till sitt hemland, om han eller hon fortfarande är i behov av internationellt skydd.
En person kan meddelas inreseförbud i samband med ett beslut om utvisning, om han eller hon till exempel kan anses ha kringgått bestämmelserna om inresa i landet eller om han eller hon har gjort sig skyldig till brott. I vissa situationer kan en person som vistas utomlands också meddelas inreseförbud utan separat beslut om utvisning eller avvisning.
Ett inreseförbud kan antingen vara tidsbegränsat eller gälla tills vidare. Vanligtvis är ett inreseförbud tidsbegränsat och gäller i 1–15 år. Inreseförbudet kan gälla tills vidare, om personen har dömts till straff för ett grovt eller yrkesmässigt brott och han eller hon utgör ett allvarligt hot mot allmän ordning eller säkerhet. Inreseförbudet gäller i regel i hela Schengenområdet.
Utvisning av EU-medborgare
Om en EU-medborgare har registrerat sin uppehållsrätt eller fått permanent uppehållsrätt och det fattas ett beslut om att han eller hon ska avlägsnas ur landet, talar man om utvisning. Man talar också om utvisning i situationer där det fattas ett beslut om att en unionsmedborgares familjemedlem som har beviljats uppehållskort ska avlägsnas ur landet.
Om det fattas ett beslut om att en unionsmedborgare som inte har registrerat sin uppehållsrätt i Finland eller en unionsmedborgares familjemedlem som inte har beviljats uppehållskort ska avlägsnas ur landet, är det fråga om avvisning.
Enligt utlänningslagen kan en unionsmedborgare eller en unionsmedborgares familjemedlem utvisas ur landet, om han eller hon
- inte uppfyller villkoren för uppehållsrätt eller
- anses äventyra allmän ordning eller allmän säkerhet eller folkhälsan.
Unionsmedborgare med permanent uppehållsrätt eller unionsmedborgares familjemedlemmar med permanent uppehållskort kan utvisas endast av allvarliga skäl i anknytning till allmän ordning eller allmän säkerhet. Allvarliga skäl innebär till exempel att personen har gjort sig skyldig till särskilt allvarliga brott.
Unionsmedborgare som lagligen uppehållit sig i landet de senaste tio åren kan utvisas endast av tvingande skäl i anknytning till allmän säkerhet. Tvingande skäl anses vara att unionsmedborgaren
- har konstaterats vara skyldig till en gärning för vilken det inte har föreskrivits lindrigare straff än fängelse i ett år och
- med hänsyn till hur allvarligt och varaktigt brottet är bedöms utgöra ett hot mot allmän säkerhet eller
- misstänks utgöra ett allvarligt hot mot Finlands eller någon annan stats säkerhet.
En unionsmedborgare eller en unionsmedborgares familjemedlem kan meddelas inreseförbud, om han eller hon utvisas på grund av att han eller hon anses äventyra allmän ordning eller allmän säkerhet eller folkhälsan. Inreseförbudet kan vara högst 15 år långt och gäller Finland.
