Migrationsverkets landinformationsenhet producerar information om ursprungsländer, i synnerhet om de länder från vilka det kommer asylsökande, kvotflyktingar och andra invandrare till Finland.
Landinformation används som stöd i beslutsfattandet, framför allt vid ansökningar om internationellt skydd men även vid utredningen av uppehållstillstånds- och medborgarskapsärenden.
Med landinformation avses sådan information om förhållandena i ett land som har samlats in från olika källor och som berör bland annat
- landets politiska eller sociala omständigheter
- säkerhetsläget och situationen för de mänskliga rättigheterna
- lagstiftningen
- geografin
- vardagslivet, till exempel tillgången till hälso- och sjukvård eller praxis för beviljande av olika dokument.
Vid behov kan Migrationsverket ta fram information även för nationella och internationella myndigheter, intressentgrupper och organisationer.
Information om förhållandena i ett land hämtas från flera källor. Migrationsverket gör egna utredningsresor och samlar därutöver information från flera olika källor, bland annat från
- FN:s flyktingorgan UNHCR
- forskningsinstitut
- andra länders landinformationsenheter
- internationella och lokala människorättsorganisationer
- frivilligorganisationer
- internationella nyhetsbyråer.
Landinformationsforskarna har internationella kontaktnätverk, och informationsutbytet är aktivt och regelbundet i synnerhet mellan de europeiska länderna.
Migrationsverket samarbetar med olika myndigheter även inom ramen för Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO). För de viktigaste ursprungsländerna, såsom Irak, Somalia och Afghanistan, finns egna forskarnätverk där Migrationsverket medverkar.
Ja. Forskarna vid Migrationsverkets landinformationsenhet gör utredningsresor till länder från vilka det kommer asylsökande till Finland.
Under resorna skapar forskarna lokala kontaktnätverk som kan bistå med uppföljningen av det aktuella säkerhetsläget och med att hålla andra viktiga landinformationsuppgifter uppdaterade.
Forskarna vid landinformationsenheten följer kontinuerligt situationen i ursprungsländerna och rapporterar om eventuella ändringar.
Landinformationen kan bestå bland annat av rapporter, lägesbilder, säkerhetsöversikter och temarapporter. Dessa uppdateras alltid efter behov, till exempel om det sker betydande förändringar i omständigheterna i ett land.
Migrationsverket använder alltid aktuell landinformation i sitt beslutsfattande.
Landinformation produceras och uppdateras kontinuerligt som stöd för beslutsfattandet. Forskarna vid Migrationsverkets landinformationsenhet samlar information oberoende av de beslutsfattande enheterna.
Om en sakkunnig som ska avgöra en asylansökan skickar en förfrågan till landinformationsenheten, ska frågan formuleras på så sätt att den kan besvaras med fakta utan att göra några politiska eller på annat sätt subjektiva bedömningar.
Den enhet där asylansökan avgörs bedömer alltid sökandens berättelse med beaktande av landinformationen. Sökandens berättelse och den bevisning som han eller hon har lagt fram om sin situation jämförs med aktuell landinformation.
Landinformationsenheten skaffar information om omständigheterna i ett land från flera olika källor. Resultaten från de olika källorna jämförs med varandra, och källkritik ska alltid tillämpas.
Kvaliteten hos landinformationen regleras bland annat genom
- EU:s allmänna riktlinjer för framtagande av landinformation (Common EU Guidelines for processing Country of Origin Information)
- anvisningar om metodologi som utfärdats av EASO (Europeiska stödkontoret för asylfrågor)
- anvisningarna utfärdade av FN:s flyktingorgan UNHCR
- referentgranskning och de allmänna och etiska principerna för forskning.