Asyl

Statistik över asylansökningar hittar du i vår statistiktjänst på statistik.migri.fi.

En utlänning kan beviljas asyl i Finland om han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse i sitt hemland eller sitt permanenta bosättningsland på grund av

• sitt ursprung
• sin religion
• sin nationalitet
• sin tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller
• sin politiska uppfattning.

Dessutom förutsätts att utlänningen på grund av sin fruktan inte kan använda sig av myndighet-ernas skydd i sitt hemland eller sitt permanenta bosättningsland. Kriterierna för beviljande av asyl fastställs noggrant i lagen och i de internationella avtal som Finland har förbundit sig till.

Vem som helst får söka asyl. Om sökanden kommer från ett säkert ursprungsland, kan ansökan dock behandlas vid ett påskyndat förfarande.

Det finns inte några begränsningar för hur många gånger man kan söka asyl.

Med ny ansökan avses en asylansökan som en utlänning lämnar in efter att ha fått ett lagakraft-vunnet beslut på sin tidigare asylansökan.

En ny ansökan kan dock efter en preliminär prövning avvisas utan att prövas i sak, om den sökande inte har lagt fram några nya asylgrunder vid inlämnandet av ansökan eller om den sökande inte har uppgett någon godtagbar orsak till att han eller hon inte har lagt fram dessa grunder tidigare.

För att kunna söka asyl måste man befinna sig i Finland. Den som vill söka asyl ska komma till Finland och meddela gränskontrollmyndigheterna eller polisen att han eller hon vill söka asyl.

Gränskontrollmyndigheterna eller polisen registrerar honom eller henne som asylsökande. De registrerar den sökandes basuppgifter samt tar dennes fingeravtryck, underskrift och foto. Dessa kallas för biometriska kännetecken. Dessutom gör myndigheten de behövliga registerkontrollerna.

Därefter övergår ansökan till Migrationsverket för handläggning.

Ja. Om du är asylsökande och samtidigt ansöker om ett annat uppehållstillstånd, behandlar Migrationsverket dina ansökningar som separata ansökningar. När du får ett beslut på en ansökan, fortsätter behandlingen av den andra ansökan vid Migrationsverket som vanligt.

En asylsökande kan inte beviljas uppehållstillstånd på grund av studier, forskning, arbetspraktik eller frivilligarbete, eftersom bestämmelser om dessa uppehållstillstånd anges i en separat lag och asylsökande har uteslutits från dess tillämpningsområde. Däremot är det möjligt att studera under tiden asylansökan behandlas och att fortsätta studierna efter ett positivt beslut. Om beslutet är negativt kan man ansöka om uppehållstillstånd på grund av studier.

En asylsökande som har grunder för att få asyl, det vill säga flyktingstatus, kan inte vägras asyl även om han eller hon har begått ett grovt brott i Finland. Detta baserar sig på FN:s flyktingkon-vention och på Finlands utlänningslag.

Asyl förvägras en utlänning som före sin ankomst till Finland har begått eller som av grundad an-ledning misstänks ha begått brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten. Asyl kan inte heller beviljas om personen har gjort sig skyldig till annat grovt brott utanför Finland än ett politiskt brott.

Även uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd kan vägras, om sökanden har gjort sig skyl-dig till ett brott. I detta fall räcker ett grovt brott som begåtts i Finland efter inresa i landet som grund.

Även en person som har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott kan dock inte avlägsnas ur landet om han eller hon i sitt hemland hotas av dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan behandling som är omänsklig eller kränker människovärdet. Detta kallas för förbud mot tillbakasändning, eller principen om non-refoulement. Förbudet mot tillbakasändning, som Migrationsverket alltid iakttar, baserar sig på Finlands grundlag, utlänningslagen och den europeiska människorättskonventionen.

Om en asylsökande som har gjort sig skyldig till brott saknar grunder för internationellt skydd, får han eller hon ett negativt beslut och ett beslut om avvisning.

Nej. Om en asylsökande gör dig skyldig till ett brott medan asylansökan behandlas, utreds brott-målet och asylansökan separat. Asylansökan kan behandlas vid ett påskyndat förfarande, om sökanden har gjort sig skyldig till ett brott.

För brottsutredningen och kommunikationen om brottmålet ansvarar polisen.

Ett asylsamtal är en intervju för att utreda grunderna för en asylansökan. Asylsamtalet är det vik-tigaste skedet i asylprocessen, eftersom den sökande kan där berätta med egna ord varför han eller hon är i behov av internationellt skydd.

Asylsamtalet förs i Migrationsverkets lokaler så snart som möjligt efter att ansökan har lämnats in.

I asylsamtalet deltar asylsökanden, en tolk samt en överinspektör från Migrationsverket. Därutö-ver kan sökandens eventuella biträde, vårdnadshavaren eller företrädaren till en minderårig asyl-sökande eller vid behov med intervjuarens tillåtelse någon annan person delta i asylsamtalet.

Vid asylsamtalet får asylsökanden fritt berätta varför han eller hon är i behov av internationellt skydd. Vid behov ställer intervjuaren följdfrågor och styr sökanden till att berätta om sådant som är väsentligt med tanke på asylärendet. Syftet med asylsamtalet är att utreda grunderna för den sökandes asylansökan, och därför är asylsamtalet det viktigaste skedet i asylprocessen.

Om möjligt förs asylsamtalet på sökandens modersmål.

Asylsamtalets längd varierar från fall till fall. För ett första asylsamtal reserveras så mycket tid som man uppskattar att det tar. Om man inte hinner utreda ärendet under denna tid, fortsätter man asylsamtalet på en annan dag. Om man inte hinner granska protokollet under själva asyl-samtalet, kan man boka en separat tid för granskningen.

Migrationsverket skaffar en tolk till asylsamtalet. Tolkarna beställs från tolkföretag som valts ge-nom konkurrensutsättning.

Kvaliteten på tolkningen kontrolleras under asylsamtalets gång. I början av samtalet frågar inter-vjuaren om sökanden förstår tolken, och när samtalet avslutas frågar intervjuaren en gång till om sökanden har förstått tolken. Dessutom uppmanas sökanden i början av asylsamtalet att säga till om han eller hon i något skede inte förstår tolken eller frågan som ställs. Därutöver kan man vid behov kontrollera även under asylsamtalet att sökanden och tolken förstår varandra.

Protokollet som förs över asylsamtalet granskas alltid avslutningsvis tillsammans med sökanden. Vid behov reserveras en separat tid för granskningen.

Asylsamtalet förs med en annan tolk.

Migrationsverket följer kvaliteten på sina beslut och asylsamtal genom kontinuerlig laglighetsö-vervakning. Eventuella fel och brister åtgärdas omedelbart.

I enlighet med laglighetsövervakningsplanen följer överordnade tjänstemän ett antal asylsamtal med varje överinspektör från början till slut. Varje överinspektör genomgår denna granskning minst en gång om året, och vid behov ännu oftare.

Alla tjänstemän som för asylsamtal genomgår flera utbildningsmoduler om bland annat bevis-prövning, fastställande av flyktingars rättsliga ställning och asylintervjuer. Utbildningsmodulerna har tagits fram av Europeiska unionens asylbyrå (EUAA). Särskilt de moduler som handlar om intervjuer innehåller kontaktundervisning som ger deltagarna många möjligheter att öva sig på olika interaktionssituationer. En viktig del av intervjuarnas utbildning är att lära sig identifiera per-soner som är i en sårbar ställning.

Utöver de grundläggande modulerna som alla måste genomgå avlägger de tjänstemän som in-tervjuar sårbara personer EUAA:s utbildningsmodul om intervjuer med sårbara personer. Därutöver finns det skilda utbildningsmoduler om bland annat intervjuer med barn, om kön, könsidentitet och sexuell läggning och om människohandel.

Ett barn som har kommit till Finland utan vårdnadshavare för att söka asyl har alltid en företrädare med sig vid asylsamtalet. Också barnets biträde kan delta i asylsamtalet. Biträdet kan vara en jurist eller en socialarbetare från förläggningen.

Migrationsverkets tjänstemän fattar asylbeslut. Asylansökningar avgörs i regel på föredragning. En föredragande tjänsteman utarbetar ett beslutsförslag som sedan granskas av en mer erfaren kollega.

Asylsökandens ålder utreds i första hand utifrån handlingar och genom att intervjua sökanden. Om sökanden inte har några dokument om sin ålder, betraktas den ålder som sökanden uppger myndigheterna som utgångspunkt.

Om det finns uppenbara skäl att misstänka att de uppgifter som personen lämnat om sin ålder inte är tillförlitliga, kan man göra en rättsmedicinsk åldersbedömning.

En rättsmedicinsk undersökning för bestämning av ålder görs på begäran av Migrationsverket endast om det finns uppenbara skäl att misstänka åldern på en sökande som uppgett sig vara minderårig. Misstankar om åldern kan uppstå på grund av sökandens yttre habitus eller uppgifter som fåtts från ett annat land om sökanden eller på grund av motstridigheter i sökandens egen utsaga.

Undersökningen kan genomföras endast om den som ska undersökas och dennes vårdnadsha-vare eller annan laglig företrädare har gett sitt skriftliga samtycke till undersökningen. Asylsökande som utan godtagbar orsak vägrar genomgå undersökningen betraktas som vuxna. Vägran att genomgå undersökningen kan inte i sig utgöra en grund för att avslå en asylansökan.

Grunderna för internationellt skydd utreds såsom i alla andra fall.

Den rättsmedicinska undersökningen för bestämning av ålder utförs av Institutet för hälsa och välfärd (THL) på Migrationsverkets begäran.

För närvarande omfattar undersökningen en inledande intervju och en röntgenundersökning av tandben och handlovsben. På basis av dessa skriver två oberoende rättstandläkare ett gemen-samt utlåtande om ärendet.

Resultaten för en åldersundersökning anger inte en exakt ålder utan fastställer om sökanden sannolikt är minderårig eller myndig.

Om en asylsökande inte känner till sin födelsetid, beräknar Migrationsverket ett födelsedatum för sökanden med en noggrannhet av dag, månad och år. Detta görs utifrån det som sökanden har kunnat berätta om sin födelsetid, utredningens slutsatser och annat bevis som lagts fram i ärendet.

En ansökan om internationellt skydd kan behandlas vid påskyndat förfarande om den betraktas som uppenbart ogrundad.

För varje asylansökan görs en preliminär prövning. Om det på basis av den preliminära prövning-en inte finns grunder att pröva ansökan, avvisas ansökan utan prövning.

Behandlingstiderna för asylansökningar varierar från ansökan till ansökan. Migrationsverket för-söker avgöra ansökningar som lämnats in den 20 juli 2018 eller senare inom sex månader.

Asylsökande som väntar på beslut bor på förläggningar. Det är också möjligt att bo i privat inkvar-tering eller till exempel i elevhem vid folkhögskolor.

En asylansökan kan avvisas utan prövning i Finland i följande fall:

• Sökanden har kommit från ett säkert land där han eller hon har fått asyl eller alternativt skydd eller skydd som annars är tillräckligt och kan sändas tillbaka till landet (ett säkert asylland).
• Sökanden har kommit från ett säkert land där han eller hon kunde ha fått asyl eller alter-nativt skydd eller skydd som annars är tillräckligt och om sökanden har tillräckliga band till landet och kan sändas tillbaka till detta land (ett säkert tredjeland).
• Sökanden kan sändas till en annan stat som är ansvarig för att pröva sökandens asylan-sökan i enlighet med förordningen om bestämmandet av den ansvariga staten (Dublinför-farandet).
• Sökanden har fått internationellt skydd i en annan medlemsstat i EU.
• Sökanden har lämnat in en ny ansökan som inte innehåller sådana nya grunder som skulle påverka avgörandet av ärendet eller sökanden har inte uppgett någon godtagbar orsak till att han eller hon inte har lagt fram dessa grunder tidigare.

Statistik över Migrationsverkets beslut hittar du i vår statistiktjänst på statistik.migri.fi.

En utlänning kan beviljas asyl i Finland om han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse i sitt hemland eller sitt permanenta bosättningsland på grund av

• sitt ursprung
• sin religion
• sin nationalitet
• sin tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller
• sin politiska uppfattning.

Dessutom förutsätts att sökanden på grund av sin fruktan inte kan använda sig av myndigheternas skydd i sitt hemland eller i sitt permanenta bosättningsland.

Asyl beviljas för fyra år. Efter det måste man ansöka om fortsatt tillstånd.

Den som får ett positivt beslut beviljas antingen

• asyl, det vill säga flyktingstatus
• alternativt skydd eller
• uppehållstillstånd på andra grunder.

En asylsökande som inte uppfyller kraven för beviljande av asyl kan utgående från sin asylansö-kan beviljas uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd. Då får sökanden status som alterna-tivt skyddsbehövande.

Tillståndet kan beviljas av följande skäl:

• Sökanden hotas i sitt hemland eller sitt permanenta bosättningsland av dödsstraff, avrätt-ning, tortyr eller någon annan behandling eller bestraffning som är omänsklig eller kränker människovärdet.
• Sökanden kan inte återvända till sitt hemland eller sitt permanenta bosättningsland utan att utsättas för allvarlig personlig fara som föranleds av urskillningslöst våld i samband med en väpnad konflikt.

Alternativt skydd beviljas för fyra år. Därefter måste man ansöka om fortsatt tillstånd.

En asylsökande beviljas uppehållstillstånd av individuella mänskliga orsaker, om det med hänsyn till sökandens hälsotillstånd, de band som knutits till Finland eller av någon annan individuell, mänsklig orsak är uppenbart oskäligt att vägra uppehållstillstånd. Här beaktar man särskilt de förhållanden i vilka sökanden skulle hamna i sitt hemland, eller sökandens sårbara ställning.

Uppehållstillstånd av individuella mänskliga orsaker beviljas för ett år.

Asyl beviljas för fyra år, och därefter ska man ansöka om fortsatt tillstånd. Behovet av internation-ellt skydd utreds på nytt i samband med ansökan om fortsatt tillstånd.

Statistik över Migrationsverkets beslut hittar du i vår statistiktjänst på statistik.migri.fi.

Antingen Migrationsverket eller polisen delger beslutet. Beslutet delges på asylsökandens mo-dersmål eller på ett språk som han eller hon har uppgett sig förstå. Vid behov används en tolk eller översättare till hjälp vid delgivningen.

Ja. Asylsökanden kan anföra besvär över beslutet hos förvaltningsdomstolen. Om förvaltnings-domstolen förkastar besvären, kan asylsökanden söka ändring genom att anföra besvär hos högsta förvaltningsdomstolen om den beviljar besvärstillstånd.

Om det inte anförs besvär över beslutet vinner beslutet laga kraft då besvärstiden går ut.

Beslutet vinner också laga kraft när

• sökanden inte har ansökt om besvärstillstånd hos högsta förvaltningsdomstolen för att överklaga förvaltningsdomstolens beslut och besvärstiden (14 dygn) går ut
• högsta förvaltningsdomstolen beslutar att inte bevilja besvärstillstånd.

En asylsökande som får ett negativt beslut får i regel också ett beslut om avvisning. Samtidigt fastställs det i regel en tidsfrist på 30 dagar inom vilken sökanden kan frivilligt avlägsna sig ur landet eller ansöka om stöd för frivillig återresa. Om sökanden inte lämnar landet under denna tidsfrist, avlägsnar polisen honom eller henne ur landet.

För en asylsökande som fått ett negativt beslut fastställs i regel en tidsfrist på 30 dagar inom vilken sökanden kan frivilligt avlägsna sig ur landet eller ansöka om stöd för frivillig återresa. Om sökanden inte lämnar landet under denna tidsfrist, avlägsnar polisen honom eller henne ur landet.

Läs mer på sidan Upphörande av mottagningstjänster.

Nej. Man kan bli papperslös om man inte lämnar landet eller ansöker om stöd för frivillig återresa inom 30 dagar från beslutet.

Kvaliteten på asylbeslut kontrolleras genom kontinuerlig laglighetsövervakning. Vid asylenheten ansvarar enhetens juridiska service och stödtjänster för detta.

Rättssäkerheten av besluten tryggas genom rättsfallsanalyser, anvisningar till enheten och regel-bunden utbildning. Enheten utför kvalitetskontroll genom regelbundna stickprov. Från varje hand-läggare granskas då minst ett beslut som utvärderas utifrån flera olika kriterier.

Därutöver följer Migrationsverket kvaliteten på sina beslut och asylsamtal genom kontinuerlig lag-lighetsövervakning, och eventuella fel och brister åtgärdas omedelbart. Vid asylenheten arbetar även specialister som var och en granskar beslutspraxis inom sitt eget ansvarsområde.

Kvalitetssäkring och -kontroll utvecklas också med projekt som finansieras av EU.

Även förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen följer lagenligheten av Migrationsverkets beslut.

Med ny ansökan (eller förnyad ansökan) avses en asylansökan som en utlänning lämnar in efter att ha fått ett beslut på minst en tidigare asylansökan.

Det finns inte några begränsningar i lagen för hur många gånger man kan söka asyl.

Antalet förnyade ansökningar har ökat. Statistik över ansökningar hittar du i vår statistiktjänst på statistik.migri.fi.

För varje ny ansökan görs först en preliminär prövning. Då utreder man om den sökande har uppgett en ny grund för asyl eller berättat något som Migrationsverket inte kände till när det före-gående beslutet fattades. Om nya grunder inte har lagts fram, avvisas ansökan utan prövning. Om det finns nya grunder, inleder Migrationsverket en ny, ingående asylutredning och kallar sökanden till asylsamtal.

Ja. Sökanden har rätt att anföra besvär över beslutet på en ny ansökan hos förvaltningsdomstolen och att ansöka om besvärstillstånd hos högsta förvaltningsdomstolen.

Om en första ny asylansökan lämnas in innan eller medan sökandens avlägsnande ur landet verkställs, avbryter detta verkställandet av avlägsnandet ur landet och hindrar verkställandet av avvisningsbeslutet som fattats i samband med den tidigare asylansökan.

Om det i samband med en första ny ansökan som avvisats utan prövning har fattats ett beslut om avvisning, ska sökanden ansöka om förbud mot eller avbrytande av beslutets verkställighet hos förvaltningsdomstolen inom sju dagar från det att beslutet har delgivits sökanden. Tidsfristen ska omfatta minst fem vardagar. Förvaltningsdomstolen måste avgöra ansökan inom sju dagar. Även denna tidsfrist ska omfatta minst fem vardagar.

Den sökande kan inte avlägsnas ur landet om inte dessa tidsfrister har gått ut eller om förvalt-ningsdomstolen har förbjudit verkställigheten. Verkställandet är möjligt om tidsfristerna har gått ut eller om förvaltningsdomstolen beslutar att inte förbjuda eller avbryta verkställigheten.

Inlämning av en andra ny ansökan hindrar inte att ett lagakraftvunnet avvisningsbeslut med anledning av den tidigare nya ansökan verkställs, om beslutet har fattats i anknytning till ett beslut om att avvisa sökandens tidigare nya ansökan utan prövning. Om en ny ansökan har gjorts enbart för att hindra eller fördröja verkställigheten av avlägsnandet ur landet, hindrar ansökan inte verkställigheten av ett tidigare beslut om avvisning som vunnit laga kraft.