Asyl

Statistik över asylsökande hittar du i vår statistiktjänst. 

En utlänning kan beviljas asyl i Finland, om han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse i sitt hemland eller sitt permanenta bosättningsland på grund av 

• sitt ursprung 
• sin religion 
• sin nationalitet 
• sin tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller 
• sin politiska uppfattning. 

Därutöver förutsätts det att utlänningen på grund av sin fruktan inte kan använda sig av myndigheternas skydd i sitt hemland eller sitt permanenta bosättningsland. Kriterierna för beviljande av asyl fastställs noggrant i lagen och i de internationella avtal som Finland har förbundit sig till. 

Vem som helst kan söka asyl.

Man måste befinna sig i Finland för att kunna söka asyl. Den som vill söka asyl ska komma till Finland och meddela gränskontrollmyndigheterna eller polisen att han eller hon vill söka asyl.  

Gränskontrollmyndigheterna eller polisen registrerar personen som asylsökande. De registrerar sökandens basuppgifter och tar dennes fingeravtryck, underskrift och foto. Dessa kallas för biometriska kännetecken. Dessutom gör myndigheten de behövliga registerkontrollerna. 

Därefter övergår asylansökan till Migrationsverket för handläggning. 

Statistik över Migrationsverkets beslut hittar du i vår statistiktjänst.

Antingen Migrationsverket eller polisen delger beslutet. Beslutet delges på asylsökandens modersmål eller på ett språk som han eller hon har uppgett sig förstå. Ett positivt asylbeslut kan i vissa fall också delges per post. 

Asylsökanden kan anföra besvär över beslutet hos förvaltningsdomstolen. Om förvaltningsdomstolen förkastar besvären, kan asylsökanden söka ändring genom att anföra besvär hos högsta förvaltningsdomstolen om den beviljar besvärstillstånd. 

Beslutet vinner laga kraft när besvärstiden går ut, om sökanden inte anför besvär över beslutet. 

Beslutet vinner också laga kraft när 

• sökanden inte har ansökt om besvärstillstånd hos högsta förvaltningsdomstolen för att överklaga förvaltningsdomstolens beslut och besvärstiden går ut eller 
• högsta förvaltningsdomstolen beslutar att inte bevilja besvärstillstånd.

En asylsökande som får ett negativt beslut får i regel också ett beslut om avvisning. Samtidigt fastställs det i regel en tidsfrist på 30 dagar inom vilken sökanden frivilligt kan avlägsna sig ur landet eller ansöka om stöd för frivillig återresa. Sökanden har dock rätt att överklaga ett negativt beslut och ett eventuellt beslut om avlägsnande ur landet.  

Tidsfristen för frivillig återresa räknas från den tidpunkt då beslutet vinner laga kraft. Om sökanden inte lämnar landet under denna tidsfrist, avlägsnar polisen honom eller henne ur landet.

Information om upphörande av mottagningstjänster. 

Kvaliteten på asylbeslut kontrolleras kontinuerligt. 

Rättssäkerheten av besluten tryggas genom rättsfallsanalyser, anvisningar till de anställda som fattar beslut och regelbunden utbildning.  

Därutöver följer Migrationsverket kvaliteten på sina beslut och asylsamtal genom kontinuerlig laglighetsövervakning, och eventuella fel och brister åtgärdas omedelbart. Vid verket arbetar även specialister som var och en granskar beslutspraxis inom sitt eget ansvarsområde. 

Även förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen följer lagenligheten av Migrationsverkets beslut.

Ett asylsamtal är en intervju för att utreda grunderna för en asylansökan. Asylsamtalet är det viktigaste skedet i asylprocessen, eftersom klienten kan där berätta med egna ord varför han eller hon är i behov av internationellt skydd. 

Asylsamtalet förs i Migrationsverkets lokaler så snart som möjligt efter att ansökan har lämnats in. Asylsamtalet kan under vissa förutsättningar också ordnas så att asylsökanden deltar i asylsamtalet på distans från förläggningen. Om möjligt förs asylsamtalet på sökandens modersmål.

I asylsamtalet deltar asylsökanden, en tolk samt en överinspektör från Migrationsverket. Därutöver kan sökandens eventuella rättsliga biträde, vårdnadshavaren till eller företrädaren för en minderårig asylsökande eller vid behov och med intervjuarens tillåtelse någon annan person delta i asylsamtalet. 

Vid asylsamtalet får asylsökanden fritt berätta varför han eller hon är i behov av internationellt skydd. Vid behov ställer intervjuaren följdfrågor och styr sökanden till att berätta om sådant som är väsentligt med tanke på asylärendet.

Asylsamtalets längd varierar från fall till fall. För ett första asylsamtal reserveras så mycket tid som man uppskattar att det tar. Om man inte hinner utreda ärendet under denna tid, fortsätter man asylsamtalet på en annan dag.

Migrationsverket skaffar en tolk till asylsamtalet. Tolkarna beställs från tolkföretag som valts genom konkurrensutsättning. 

Migrationsverket följer kvaliteten på sina beslut och asylsamtal genom kontinuerlig laglighetsövervakning. Eventuella fel och brister åtgärdas omedelbart.

Alla tjänstemän som för asylsamtal genomgår flera utbildningshelheter som tagits fram av Europeiska unionens asylbyrå (EUAA). Den grundläggande utbildningen innehåller utbildningsmoduler om fastställande av flyktingstatus, asylsamtal och bevisprövning. Särskilt de moduler som handlar om intervjuer innehåller kontaktundervisning som ger deltagarna många möjligheter att öva sig på olika interaktionssituationer. En viktig del av intervjuarnas utbildning är att lära sig identifiera personer som är i en sårbar ställning. 

Utöver den grundläggande utbildningen som alla måste genomgå avlägger de tjänstemän som intervjuar sårbara personer EUAA:s utbildning om asylsamtal med asylsökande i en utsatt ställning. EUAA erbjuder också särskilda utbildningshelheter bland annat om asylsamtal med barn, könsrelaterat våld, sexuell läggning och människohandel. De tjänstemän som för asylsamtal genomgår dessa utbildningshelheter efter den grundläggande utbildningen. De tjänstemän som för asylsamtal utbildas också internt till sina uppgifter.

Ett barn som har kommit till Finland utan vårdnadshavare för att söka asyl har alltid en företrädare med sig vid asylsamtalet. Barnets rättsliga biträde eller en socialarbetare från förläggningen kan också delta i asylsamtalet. Vid asylsamtal med minderåriga används barnvänligt språk, och barnets ålder och utvecklingsnivå beaktas.

Migrationsverkets tjänstemän fattar asylbeslut. Negativa asylbeslut fattas alltid genom ett föredragningsförfarande, där en föredragande tjänsteman utarbetar ett beslutsförslag som sedan granskas av en mer erfaren kollega.

Asylsökandens ålder utreds i första hand utifrån handlingar och genom att intervjua sökanden. Om sökanden inte har några dokument om sin ålder, betraktas den ålder som sökanden uppger myndigheterna som utgångspunkt. 

Om det finns uppenbara skäl att misstänka att de uppgifter som personen lämnat om sin ålder inte är tillförlitliga, kan man göra en rättsmedicinsk åldersbedömning.

En rättsmedicinsk undersökning för bestämning av ålder görs på begäran av Migrationsverket endast om det finns uppenbara skäl att misstänka åldern på en sökande som uppgett sig vara minderårig. Sådana uppenbara skäl kan bland annat vara sökandens utseende eller språkliga uttrycksförmåga, eller motstridiga bevis eller uppgifter från en annan medlemsstat. Behovet av en åldersbedömning bedöms alltid från fall till fall. 

Undersökningen kan genomföras endast om den som ska undersökas och dennes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare har gett sitt skriftliga samtycke till undersökningen. Asylsökande som utan godtagbar orsak vägrar genomgå undersökningen betraktas som vuxna. Vägran att genomgå undersökningen kan inte i sig utgöra en grund för att avslå en asylansökan. 

Grunderna för beviljande av internationellt skydd bedöms alltid från fall till fall. 

Den rättsmedicinska undersökningen för bestämning av ålder utförs av Institutet för hälsa och välfärd (THL) på Migrationsverkets begäran.  

Undersökningen består av en inledande intervju, mätning av den sökandes vikt och längd och en röntgenundersökning av tandben och handlovsben. På basis av dessa skriver två oberoende rättstandläkare ett gemensamt utlåtande om ärendet. 

Resultatet av en åldersundersökning anger inte en exakt ålder utan fastställer om sökanden sannolikt är minderårig eller myndig. I oklara situationer tolkas resultatet av undersökningen till sökandens fördel. 

Om en klient inte känner till sin födelsetid, beräknar Migrationsverket ett födelsedatum för klienten med en noggrannhet av dag, månad och år. Detta görs utifrån det som klienten har kunnat berätta om sin födelsetid, utredningens slutsatser och annat bevis som lagts fram i ärendet.

Asylansökningar kan behandlas vid ett påskyndat förfarande endast i vissa situationer. Läs mer om påskyndat förfarande.

För varje asylansökan görs en preliminär prövning. Om det på basis av den preliminära prövningen inte finns grunder att pröva ansökan, avvisas ansökan utan prövning.

Behandlingstiderna för asylansökningar varierar från ansökan till ansökan. Migrationsverket strävar efter att handlägga asylansökningar inom sex månader, om det inte finns särskilda skäl för en längre behandlingstid.

Asylsökande som väntar på beslut bor på förläggningar. Det är också möjligt att bo i privat inkvartering eller till exempel i elevhem vid folkhögskolor.

En asylansökan kan avvisas utan prövning i Finland i följande fall: 

• Asylsökanden har kommit från ett sådant säkert asylland dit han eller hon kan sändas tillbaka. 
• Asylsökanden har kommit från ett sådant säkert tredjeland dit han eller hon kan sändas tillbaka. 
• Asylsökanden kan sändas till en annan stat som enligt Dublinförordningen är ansvarig för att pröva hans eller hennes asylansökan. 
• Asylsökanden har beviljats internationellt skydd i en annan medlemsstat i Europeiska unionen dit han eller hon kan sändas tillbaka. 
• Asylsökanden har lämnat in en ny ansökan som inte innehåller sådana nya grunder för att stanna i landet som skulle påverka avgörandet av ärendet.

Med förnyad ansökan avses en ny asylansökan som en utlänning gör efter att han eller hon har fått ett beslut av Migrationsverket eller förvaltningsdomstolen som har vunnit laga kraft om en ansökan som han eller hon tidigare har lämnat in. Dessutom förutsätts det att han eller hon fortfarande vistas i landet eller bara har lämnat landet för en kort tid efter att ha fått ett beslut.

Statistik över förnyade ansökningar finns i vår statistiktjänst. 

Det finns inte några begränsningar i lagen för hur många gånger man kan lämna in nya ansökningar. Det är ändå inte möjligt att fortsätta att vistas i Finland genom att lämna in nya 

ansökningar, om det inte finns grunder för en ny ansökan. Den andra eller en ännu senare efterföljande ansökan hindrar inte verkställigheten av ett tidigare beslut om avvisning som vunnit laga kraft.  

För varje ny ansökan görs först en preliminär prövning. Då utreder man om sökanden har uppgett en ny grund för asyl eller berättat något som Migrationsverket inte kände till när det föregående beslutet fattades. Syftet med den preliminära prövningen är att reda ut om den nya ansökan ska prövas närmare. 

Om sökanden inte har lagt fram några nya grunder eller något godtagbart skäl till att han eller hon lägger fram nya grunder vid den tidpunkten, avvisas den nya ansökan utan prövning. När en ansökan avvisas utan prövning får sökanden ett beslut om avvisande utan prövning och eventuellt ett beslut om avlägsnande ur landet.