FN:s flyktingorgans utredning: Barnets bästa prioriteras i Migrationsverkets asylbeslut

FN:s flyktingorgan UNHCR har på begäran av Migrationsverket gjort en utredning om beaktande av barnets bästa i finländska asylbeslut.

Migrationsverket samarbetar tätt med UNHCR i frågor som gäller internationellt skydd. Samarbetet är ett sätt att utveckla beslutsfattandet i asylärenden. Sedan 2018 har UNHCR:s representation för de nordiska och baltiska länderna på Migrationsverkets begäran gjort motsvarande utredningar om teman som är centrala i beslutsfattandet.

– Barnets bästa måste alltid beaktas när beslutet påverkar ett barn. I fråga om varje enskilt barn bedöms barnets bästa situations- och fallspecifikt. Därför ingår det alltid tolkning i bedömningen. UNHCR har bland annat granskat hur barnets bästa har beaktats i asylbeslut som den främsta faktorn som påverkat beslutet, säger Tirsa Forssell, rättschef vid Migrationsverket.

UNHCR genomförde utredningen åren 2021–2022 och analyserade 50 beslut som Migrationsverket hade fattat mellan december 2018 och februari 2021. Dessa beslut gällde sammanlagt 87 barn. 

I utredningen får Migrationsverket för det mesta beröm för prioriteringen av barnets bästa i beslutsfattandet. UNHCR ger också flera rekommendationer och utvecklingsförslag till Migrationsverket om behandlingen av asylansökningar från barn.

Barnets bästa prioriteras i beslutsfattandet

Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR är bedömningen av barnets bästa en etablerad del av det nationella asylförfarandet vid Migrationsverket och barnets bästa prioriteras i asylbeslut. 

Enligt UNHCR är det positivt att analysen av barnets bästa och den rättsliga motiveringen var tydligt disponerade i majoriteten av de 50 beslut som granskades i utredningen. 

– Under de senaste åren har vi utvecklat motiveringen i beslut bland annat genom att avskilja bevisningen och riskbedömningen, vilket för sin del gör besluten tydligare och säkerställer att båda delarna bedöms omsorgsfullt, säger Forssell.

Migrationsverket har detaljerade interna anvisningar om behandling och avgörande av asylansökningar från barn. Syftet med anvisningarna är att bidra till ett enhetligt beslutsfattande och säkerställa att det finns tillräcklig kompetens för att bedöma barnets bästa.

Vid asylenheten finns det även specialöverinspektörer som stöder intervjuare och beslutsfattare i frågor som särskilt gäller minderåriga asylsökande.

Enligt utredningen är det också positivt att åldersbundna faktorer identifieras och den sökandes minderårighet beaktas under asylsamtal vid Migrationsverket bland annat genom att ge barnet tillräckligt med tid att svara på frågor och genom att ta pauser under samtalet.

UNHCR är en viktig samarbetspartner

Det nära samarbetet med UNHCR är ett sätt att utveckla beslutsfattandet i asylärenden. UNHCR:s anvisningar styr dock inte ensamma beslutsfattandet vid verket. Rättspraxis och högsta förvaltningsdomstolens riktlinjer är alltid bindande för Migrationsverket. 

UNHCR utbildar också årligen Migrationsverkets personal i frågor som gäller internationellt skydd.

FN:s flyktingorgan rekommenderar i sin utredning att man i alla asylbeslut som gäller barn uttrycker tydligt hur barnets bästa har bedömts vid beslutsfattandet.

UNHCR rekommenderar att Migrationsverket alltid ska höra barn även när ett barn söker asyl tillsammans med sina vuxna vårdnadshavare. Dessutom borde Migrationsverkets alla verksamhetsställen ha beslutsfattare som är specialiserade på att intervjua barn. 

– I enlighet med utlänningslagen hör Migrationsverket alltid barn som har fyllt 12 år och som söker tillsammans med sin familj. Asylenheten har också nyligen ändrat sin praxis och hör nu allt oftare även yngre barn, säger Forssell.

Intervjuarna får utbildning om hörande av minderåriga redan under den inledande introduktionen, och det finns också fortbildning och anvisningar om temat. Minderåriga asylsökande utan vårdnadshavare hörs endast av erfarna överinspektörer som har genomgått en utbildning om hörande av barn som ordnas av Europeiska unionens asylbyrå (EUAA). Åren 2021–2022 har nästan 30 överinspektörer genomgått utbildningen.

I Finland kan asyl beviljas en person som känner välgrundad fruktan för förföljelse i sitt utreseland på grund av sitt ursprung, sin religion, nationalitet eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin politiska uppfattning. Behovet av skydd bedöms individuellt för varje asylsökande.

Ytterligare information till medier 

Tirsa Forssell, rättschef, tfn 0295 433 037, e-post: fornamn.efternamn@migri.fi