Migrationsverket ser över sina riktlinjer om resedokument som godkänns vid ansökan om uppehållstillstånd
Lagstiftningen om uppehållstillstånd ändrades i september 2024 som en del av regeringsprogrammets skärpta invandringspolitik. I och med ändringen blev ett av villkoren för beviljande av uppehållstillstånd att sökandens identitet har verifierats med ett nationellt resedokument. Med stöd av den ändrade lagstiftningen har Migrationsverket fattat negativa beslut om uppehållstillstånd bland annat för palestinier. I diskussioner mellan myndigheter har Utrikesministeriet fört fram att deras definition av ett nationellt resedokument också skulle vara tillämplig i fråga om lagstiftningen om uppehållstillstånd. Detta framgår inte av lagen eller av lagens förarbeten. Migrationsverket vill bedöma de omständigheter som Utrikesministeriet lyft fram i relation till verkets tillämpningsanvisningar.
Lagändringen som trädde i kraft för ett år sedan uteslöt möjligheten att styrka identiteten med andra resedokument, till exempel främlingspass och resedokument för flykting. I regeringens proposition gällande lagen konstateras särskilt att villkoret gäller till exempel statslösa personer såsom palestinier.
Migrationsverket kan påverka innehållet i lagen endast genom att ge utlåtanden i beredningsskedet. Under remissbehandlingen av denna lagändring har Migrationsverket i egenskap av den som tillämpar lagen lyft fram både frågan om jämlik behandling av statslösa personer och behovet av tydlig och entydig lagstiftning. Migrationsverkets utlåtanden har dock inte påverkat innehållet i lagen som riksdagen antagit eller i lagens förarbeten. Till exempel grundlagsutskottet tog inte ställning till innehållet i lagen i beredningsskedet.
Migrationsverkets behörighet omfattar tillämpning av utlänningslagstiftningen
Migrationsverkets riktlinjer och beslut grundar sig alltid på lag. När verket tillämpar lagen är utgångspunkten ordalydelsen i lagen och innehållet i lagens förarbeten. Senare påverkas tillämpningen också av domstolars avgöranden i besvärsskedet, men det finns ännu inte sådana i fråga om dessa bestämmelser. Utvecklingen av rättspraxisen tar ofta flera år. Den grundlagsvänliga tolkning som också uppmärksammats i offentligheten kan och ska användas som stöd för tillämpningen, men de rättsfrågor som nu kommit fram kan inte lösas enbart med stöd av den.
Migrationsverkets uppgift är att tillämpa utlänningslagstiftningen som också innehåller bestämmelser om uppehållstillstånd. Lagstiftningen som gäller pass, visum och inresa innehåller inte motsvarande krav på ett nationellt resedokument som i och med lagändringen föreskrivs i fråga om uppehållstillstånd. Kravet på ett nationellt pass gäller alltså bara en längre vistelse i Finland, inte inresa i landet eller en kortvarig vistelse.
Utrikesministeriet har nu fört fram omständigheter som gäller definitionen av ett nationellt resedokument och sin syn på att resedokument som beviljats av den palestinska myndigheten ska jämställas med nationella resedokument. De synpunkter som Utrikesministeriet fört fram framgår inte av lagen eller dess förarbeten.
Migrationsverket har inlett en granskning av sina tillämpningsanvisningar med beaktande av de synpunkter som Utrikesministeriet lyft fram. I detta skede är det ännu inte möjligt att förutse om granskningen kommer att leda till ändringar i praktiken. Granskningen kommer att ta några veckor.
– Migrationsverket vill i beredningsskedet bidra till att lagstiftningen blir förutsägbar och tydlig. Enligt Finlands grundlag ska all utövning av offentlig makt bygga på lag och lag ska noggrant iakttas i all offentlig verksamhet. Med tanke på att Migrationsverket är den som tillämpar lagen och utövar offentlig makt är tröskeln hög för verket att avvika från tolkningen enligt ordalydelsen. I det här fallet har det dock nu kommit fram omständigheter som inte framgår av lagen eller av dess förarbeten, säger Johanna Waal, direktör för enheten för rätts- och sakkunnigtjänster.
– I den här situationen anser vi att det är motiverat att se över våra tillämpningsanvisningar ur denna synvinkel, fortsätter Waal.
Kunden har alltid rätt att överklaga beslutet
När det gäller statslösa sökande som redan vistas i Finland tar Migrationsverket i beslutsfattandet alltid hänsyn till individuella mänskliga orsaker på grund av vilka man enligt lag kan avvika från kravet på ett nationellt pass. I fråga om uppehållstillstånd för arbete eller studier uppfylls dock ofta inte de förutsättningar för avvikelse som fastställs i utlänningslagen.
Migrationsverket anser att det är nödvändigt att avbryta beslutsfattandet när det gäller negativa beslut om uppehållstillstånd för palestinier medan granskningen av tillämpningsanvisningarna pågår. Varje person som har fått ett negativt beslut om uppehållstillstånd och ett beslut om utvisning har rätt att överklaga beslutet. Myndigheterna verkställer i regel inte utvisningen under behandlingen av besvären, om det inte är fråga om till exempel utvisning på grund av brott. Även i sådana fall kan förvaltningsdomstolen genom ett interimistiskt beslut förbjuda myndigheterna att verkställa beslutet.
Migrationsverket tillämpar alltid förbudet mot tillbakasändning. Förbudet mot tillbakasändning innebär att en person inte får avlägsnas ur landet om han eller hon i sitt hemland kan bli utsatt för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan omänsklig behandling eller annan behandling som kränker människovärdet.
Ytterligare information till medier
Johanna Waal, direktör för enheten för rätts- och sakkunnigtjänster, fornamn.efternamn@migri.fi, tfn 0295 433 037 (Migrationsverkets telefonnummer för medier
