Majoriteten av asylsökandena inom EU-området saknar bestyrkt identitet

Syntesrapport från Europeiska migrationsnätverket:

Myndigheterna i flera EU-medlemsstater stöter på betydande mängder asylsökande som inte kan uppvisa handlingar som styrker deras identitet. Det är ännu svårare att utreda identiteten om den sökande har använt flera olika identiteter eller uppvisat förfalskade identitetshandlingar.

Den syntesrapport som behandlar ämnet utgår från undersökningar i 25 medlemsstater i Europeiska unionen samt nationellt i Norge som genomförts 2012.

Enligt EU-ländernas bedömning varierade andelen personer som ansökte om asyl utan identitetshandlingar från 25 procent i Lettland till 94 procent i Sverige och Norge.

Finland uppskattar i sin egen rapport att bland de asylsökande som fått ett positivt beslut saknar cirka 70 procent och bland dem som fått ett negativt beslut cirka 40–50 procent en bestyrkt identitet. Irak och Somalia har varit de krångligaste länderna för Finland när det gäller att utreda identiteten, eftersom det inte går att få tillförlitliga handlingar från dessa länder.

Det är av yttersta vikt att kunna utreda identiteten

Det är särskilt viktigt att kunna utreda identiteten då asylsökanden angett personliga grunder för beviljande av internationellt skydd.

Det är även viktigt att identiteten utreds då en person som fått ett negativt beslut ska sändas tillbaka till sitt hemland. En asylsökande kan inte sändas tillbaka om hans eller hennes identitet inte utretts på ett tillbörligt sätt. Faktorer som inverkar på återsändandet är mottagande länders krav på uppgifter om identitet, förhållanden till ambassader samt villigheten hos personen som ska sändas tillbaka att bidra till utredningen av identiteten.

Det finns flera metoder att utreda identiteten

Undersökningarna i EU-länderna syftade till att ge en överblick av de utmaningar som de nationella myndigheterna möter när de försöker utreda identiteten hos personer som ansöker om internationellt skydd eller personer som ska sändas tillbaka efter ett negativt asylbeslut.

Dessutom visar och analyserar undersökningen nationella handlingsmetoder och identifierar bästa praxis för utredning av identitet. Samtidigt utreds vilken inverkan avsaknaden av existerande handlingar eventuellt har på de ansökningar om internationellt skydd som tredje länders medborgare gör eller deras sändande tillbaka till de antagna ursprungsländerna efter ett negativt beslut.

När ansökandens identitet inte kan utredas med hjälp av fingeravtryck och fotografier kan man utnyttja alternativa metoder, såsom intervjuer. De omfattar tester som skräddarsytts enligt det antagna ursprungslandet samt språktester. Medlemsstaterna använder ofta en kombination av flera metoder för varje fall för att bestyrka uppgifterna och utnyttjar i mån av möjlighet till exempel självständiga, specialiserade kompetenscenter som undersöker identitetshandlingar.

Samarbete inom EU viktigt

EMN-undersökningen lyfter fram bland annat följande åtgärder:

• skapande av en separat studiehelhet som behandlar identitetsfrågor inom den europeiska asylbranschens undervisningsprogram
• gemensamma anvisningar för hur identiteten ska utredas när giltiga identitetshandlingar saknas
• utveckling av ett EU-omfattande nätverk av kompetenscentra för att dela med sig av bästa praxis och kompetens.
• delning av den sakkännedom inom utredning av identitet särskilt till de medlemsstater dit flest asylsökande kommer

Syntesrapporten ”Utredning av identitet i asylprocesser” (på finska) finns tillgänglig på den finska EMN-kontaktpunktens webbplats på http://emn.fi/raportit/uusimmat_raportit

Mer information för media

Överinspektör Riikka Asa, Europeiska migrationsnätverket, Migrationsverket,
tfn 071 873 0431, e-post: fornamn.efternamn@migri.fi