Hoppa till innehåll

Asylbeslut för irakier: Andelen negativa beslut har ökat

Migri
Utgivningsdatum 6.7.2016 15.00
Nyhet

Lagändringen i maj som innebar att humanitärt skydd avlägsnades ur utlänningslagen samt Migrationsverkets nya riktlinjer för Irak-beslut börjar nu kunna skönjas i fördelningen av asylbeslut för irakier. Andelen negativa beslut har ökat betydligt.

Från januari till juni 2016 beviljades 1 470 irakier asyl eller annat uppehållstillstånd, vilket utgjorde 19 procent av alla beslut. Under samma tid fattades ett negativt beslut för 3 064 irakier, vilket utgjorde 40 procent av alla beslut. I de beslut som fattats efter lagändringen samt uppdateringen av Migrationsverkets riktlinjer i maj är andelen negativa beslut ännu större: i juni var 77 procent av samtliga beslut för irakier negativa.

Grunden för ett negativt beslut är ofta att personen kommer från ett område där hans eller hennes vistelse inte för närvarande innebär ytterst allvarlig personlig fara eller att personen har möjlighet att fly inom landet.

Till den stora andelen negativa beslut bidrar även profilen hos de asylsökande samt Migrationsverkets sätt att organisera sitt arbete: för att avveckla köerna har man under början av sommaren avgjort en stor del så kallade klart negativa fall och fall där det inte längre finns något behov av tilläggsutredningar.

Migrationsverket följer noga med situationen i Irak

I sociala medier har man diskuterat varför Migrationsverket har konstaterat att Irak är ett tryggt land. Denna diskussion bygger på ett missförstånd. Finland har stramat åt förutsättningarna för beviljande av internationellt skydd med en lagändring som trädde i kraft den 16 maj, då humanitärt skydd utgick ur lagen. Detta innebär automatiskt att vissa sökande inte länge kan beviljas skydd, men Irak anses dock inte vara ett säkert land enligt vad som avses i utlänningslagen.

Utöver detta har Migrationsverket förtydligat grunderna för beviljande av alternativt skydd i sina landsspecifika riktlinjer som uppdateras med sex månaders mellanrum. I riktlinjerna beaktas säkerhetsläget i landet eller området. I dagsläget beviljas irakier inte alternativt skydd endast med situationen på sökandens hemort som grund.

Tanken med riktlinjerna är att garantera enhetliga beslut. Migrationsverket följer med utvecklingen av situationen i de områden som domineras av Islamiska staten och exempelvis Bagdad och beaktar vid behov förändringar i denna.

– De senaste dagarnas bombdåd har varit slumpmässiga och eventuellt haft koppling till avslutningen av ramadan och Islamiska statens försvagade ställning. De har heller ingen direkt inverkan på livet för alla invånare i Bagdad, säger direktören för Migrationsverkets asylenhet Esko Repo.

– Bagdad är en enormt stor stad, där de flesta områden är lugna. Vi anser att det är möjligt att återvända även till Bagdad. Grunderna för varje ansökan och möjligheterna att återvända utreds dock individuellt.

Över 11 000 irakier har redan fått sitt beslut

År 2015 och från januari till juni 2016 fick totalt 11 334 irakier sitt asylbeslut. Av dem fick 2 122 (19 procent) ett positivt beslut och 3 183 (28 procent) ett negativt beslut.

År 2015 återvända många irakier frivilligt till sitt hemland, exempelvis på grund av att familjens situation i hemlandet förändrades eller för att de tröttnade på att vänta på sitt beslut. Detta framgår av det stora antalet beslut om att ansökan förfaller (69 procent av samtliga beslut år 2015). Ett beslut om att ansökan förfaller fattas då personen själv drar tillbaka sin ansökan eller då man inte har kunnat nå honom eller henne på två månader.

Nästan 21 000 asylsökande från Irak under ett och ett halvt år

År 2015 kom över 32 000 asylsökande till Finland, varav cirka 20 000 från Irak. Detta år har antalet irakiska asylsökande hittills uppgått till ungefär 700 stycken.

Fortfarande väntar cirka 10 000 irakier på sitt beslut, eftersom det nästan tiofaldiga antalet asylsökande förra året har lett till fördröjningar i beslutsfattandet. Migrationsverket har under vintern anställt 500 nya handläggare för att avveckla kön med ansökningar och har under de senaste månaderna fattat klart fler beslut än tidigare.

Ytterligare information till medier

Esko Repo, direktör för asylenheten, tfn 0295 430 431, fornamn.efternamn@migri.fi

En förutsättning för asyl är en välgrundad rädsla för förföljelse

Varje asylansökan utreds individuellt och varje sökande ska motivera varför förföljelse eller allvarlig fara hotar just honom eller henne.

Asyl eller alternativt skydd beviljas en person som hotas av allvarlig personlig fara om han eller hon återsänds till sin hemtrakt. Om en person har möjlighet till intern flykt i sitt hemland beviljas han eller hon inte internationellt skydd.

Det är möjligt att få asyl om

  • personen har en välgrundad anledning att vara rädd för att utsättas för förföljelse på grund av sitt ursprung, sin religion eller nationalitet eller på grund av att han eller hon hör till viss samhällsgrupp eller på grund av sina politiska åsikter.

Det är möjligt att beviljas alternativt skydd om

  • personen i sitt hemland hotas av dödsstraff, avrättning, tortyr eller någon annan behandling eller bestraffning som kränker människovärdet
  • personen som följd av en väpnad konflikt är utsatt för en stor risk att i sin hemtrakt utsättas för allvarlig personlig fara och saknar möjlighet att fly inom landet.

Korrigering den 12 augusti: I början av året fick 1 470 irakier positivt asylbeslut, inte 1 424.

Pressmeddelande