Hoppa till innehåll

Migrationsverket har uppdaterat sina riktlinjer för Afghanistan – fattar beslut för alla afghanska kunder

Utgivningsdatum 20.3.2023 13.20
Pressmeddelande

Migrationsverket har uppdaterat sina riktlinjer för Afghanistan. Det finns nu tillräckligt med information om situationen i olika delar av Afghanistan för att Migrationsverket ska kunna fatta beslut för alla kunder från Afghanistan.

Migrationsverket upphörde den 9 juli 2021 med att fatta sådana negativa beslut för afghanska medborgare som skulle innebära avlägsnande ur landet. Beslutsfattandet avbröts eftersom det skedde betydande förändringar i säkerhetsläget och de administrativa förhållandena i Afghanistan, och situationen var osäker.

Avbrottet var avsett att vara tillfälligt, men det osäkra läget i Afghanistan blev utdraget. Det har förekommit betydande problem med tillgången till aktuell landinformation som behövs för att fatta beslut. Därför beslöt Migrationsverket att ge tillämpningsanvisningar för Afghanistan i delar och komplettera anvisningarna i takt med att verkets landinformationstjänst har kunnat få fram landinformation om situationen i olika delar av Afghanistan.

Migrationsverket har nu fått ihop tillräckligt med aktuell landinformation om situationen i olika delar av Afghanistan, och beslutsfattandet har kunnat återupptas för alla afghanska kunder. Migrationsverket publicerade sin senaste version av tillämpningsanvisningarna för Afghanistan den 28 februari 2023.

– För afghanska asylsökande har vi i praktiken inte fattat några negativa beslut som skulle innebära avlägsnande från landet efter den 9 juli 2021. Om förutsättningarna för internationellt skydd inte uppfylls kan de i allmänhet beviljas exempelvis uppehållstillstånd på grund av individuella mänskliga orsaker, berättar specialsakkunnig Laura Suominen.

Migrationsverket följer aktivt upp säkerhetsläget och dess utveckling i hela Afghanistan och uppdaterar tillämpningsanvisningarna om det sker betydande förändringar i säkerhetsläget i något område.

– I beslutsfattandet och besluten beaktas alltid nationell landinformation och aktuella händelser, såsom exempelvis attacker av IS afghanska gren ISKP och andra grupperingar som strider mot talibanerna och deras konsekvenser för civila, berättar Suominen.

Migrationsverket samarbetar intensivt med den europeiska asylbyrån EUAA i bedömningarna av säkerhetsläget i Afghanistan.

– Vi har beaktat EUAA:s riktlinjer gällande säkerhetsläget i Afghanistan i våra anvisningar, och våra bedömningar är i linje med EUAA:s, berättar Suominen.

Läget i Afghanistan är instabilt, alla kvinnor och flickor får asyl

Läget i Afghanistan har förblivit instabilt. Konflikten mellan Afghanistans tidigare administration och den USA-ledda alliansen samt talibanerna har upphört. Konflikter mellan talibanerna och terrororganisationen ISKP samt mellan talibanerna och lokala motståndsrörelser pågår dock fortfarande. Det humanitära läget i landet är också allvarligt. Mängden våld på grund av väpnade sammandrabbningar har dock minskat märkbart i nästan hela landet sedan talibanerna tog makten.

Godtyckligt våld på grund av väpnade konflikter är för närvarande inte i någon del av Afghanistan på en sådan extrem nivå att alla som flytt från området skulle beviljas alternativt skydd endast på grund av sin hemort. Migrationsverket har i december 2022 utfärdat riktlinjer om att alla kvinnor och flickor från Afghanistan som söker asyl i Finland ska beviljas asyl, det vill säga flyktingstatus, eftersom kvinnornas ställning i Afghanistan har försämrats märkbart efter talibanernas maktövertagande och ännu i slutet av 2022.

Den asylsökandes individuella situation har större betydelse

I Afghanistan finns för närvarande ett område, provinsen Panjshir, där våldet är på en hög nivå. För en kund som flytt från provinsen Panjshir har de personliga omständigheterna liten betydelse då behovet av alternativt skydd bedöms på basis av hemort.

Det finns ändå många områden i Afghanistan där det godtyckliga våldet är på en nivå som innebär att en asylsökandes personliga omständigheter har större betydelse i en bedömning av behovet av alternativt skydd. Hit hör till exempel provinserna Kabul, Baghlan, Badakhshan, Parvan, Nangarhar, Kandahar, Kapisa och Takhar.

– Exempelvis hazarisk bakgrund beaktas i högre grad än tidigare som en faktor som påverkar behovet av skydd. Vi beviljar för närvarande asyl till hazarer och shiamuslimer som kommer från provinserna Nangarhar eller Konar eller från någon av städerna Kabul, Mazar-i-Sharif eller Kunduz, berättar resultatområdeschef Eeva-Maija Leivo.

I vissa delar av Afghanistan löper civila ingen reell risk att bli offer för godtyckligt våld på grund av väpnade sammandrabbningar. Med detta avses situationer där det i provinsen inte pågår någon väpnad konflikt där två eller flera väpnade grupperingar skulle strida mot varandra. Eller en situation där antalet attacker på grund av väpnade konflikter på årsnivå är så litet att konflikten inte orsakar någon personlig risk för civila.

Även om en kund inte löper någon reell risk att lida allvarlig skada på grund av väpnade sammandrabbningar i ett visst område, betraktas det inte som säkert för alla att återvända till ett sådant område. En kund från vilken del av Afghanistan som helst kan ändå uppfylla villkoren för asyl eller alternativt skydd på grund av en personlig fara som riktas mot kunden.

För afghanska asylsökande tillämpas för närvarande inte intern flykt. Med intern flykt avses att man i samband med beslutet om asyl bedömer om en asylsökande som flytt från sin hemtrakt skulle kunna bosätta sig någon annanstans i sitt hemland.

Fakta: Vad innebär riktlinjerna för olika länder?

  • Med tillämpningsanvisningarna, det vill säga riktlinjerna, för olika länder avses Migrationsverkets anvisningar och bedömningar om bland annat nivån på det väpnade våldet i olika områden i ursprungslandet och hur stor risk civila löper att lida allvarlig skada till följd av väpnade sammandrabbningar i ett visst område.
  • Tillämpningsanvisningarna innehåller också anvisningar för exempelvis under vilka omständigheter intern flykt kan tillämpas. Anvisningarna baserar sig på lagstiftning, aktuell information om ursprungslandet och aktuell rättspraxis.
  • Nivån på våldet på grund av väpnade konflikter utvärderas områdesvis på en skala som går från ingen reell risk till extremt hög risk. När våldet i ett visst område bedöms vara extremt anses alla som vistas i området vara i fara på grund av den väpnade konflikten.
  • Bedömningen påverkas bland annat av antalet säkerhetstillbud, antalet civila som dör och skadas, våldets uttrycksformer, antalet personer som har varit tvungna att fly internt, konfliktens natur och geografiska räckvidd samt lokalbefolkningens dagliga levnadsförhållanden.
  • Migrationsverkets landinformationstjänst samlar in uppgifter om ursprungslandet från många olika källor, bland annat FN:s flyktingorgan UNHCR, forskningsinstitutioner, andra länders landinformationstjänster, internationella och lokala människorättsorganisationer, frivilligorganisationer och internationella nyhetsbyråer. Utredarna av landinformation har bildat ett internationellt nätverk. I synnerhet de europeiska länderna har ett regelbundet och aktivt informationsutbyte om situationen i olika ursprungsländer. Myndighetssamarbete sker också exempelvis inom ramen för Europeiska unionens asylbyrå EUAA. För de viktigaste ursprungsländerna, såsom Irak, Somalia och Afghanistan, finns nätverk av utredare som även Migrationsverket deltar i.

Mer information för medier