Hur utreds om en asylsökande hör till en sexuell minoritet eller en könsminoritet?
Vissa asylsökande anger som grund för sin ansökan om asyl i Finland att de hör till en sexuell minoritet eller en könsminoritet.
En persons sexuella läggning eller att en person hör till en könsminoritet utgör inte automatiskt en grund för att beviljas asyl. En förutsättning för att beviljas asyl är att just personen i fråga skulle löpa risk för att utsättas för förföljelse på grund av detta om han eller hon återvände till hemlandet.
Varför ställer Migrationsverket ytterligare frågor till asylsökanden om hans eller hennes sexuella läggning?
Det ingår i Migrationsverkets skyldigheter att bedöma trovärdigheten hos sökandens berättelse, oberoende av vilken grund som han eller hon uppger för ansökan. Sökanden uppmanas berätta om vad han eller hon är rädd att ska ske i hemlandet och intervjuaren hjälper honom eller henne på traven genom att ställa frågor.
Om sökanden under asylsamtalet berättar att han eller hon hör till en sexuell minoritet eller en könsminoritet, ber intervjuaren honom eller henne att berätta mera om detta. Det avgörande är huruvida sökandens mänskliga rättigheter förverkligas i hemlandet samt om det faktum att personen hör till minoriteten i fråga begränsar hans eller hennes rättigheter jämfört med befolkningen i övrigt.
Hur påverkar det faktum att en person hör till en sexuell minoritet eller en könsminoritet asylutredningen?
Vid avgörandet av asylansökningar inlämnade av personer som hör till en sexuell minoritet eller en könsminoritet bedöms om sökanden trovärdigt har kunnat visa att han eller hon ingår i minoriteten. Sökanden antas kunna berätta om sina känslor och erfarenheter av hur detta tar sig uttryck i hans eller hennes liv. Dessutom ska sökanden kunna påvisa att han eller hon har en välgrundad rädsla för förföljelse i hemlandet med anledning av detta.
Att höra till en sexuell minoritet eller en könsminoritet är en fast del av en persons identitet och man kan inte kräva att någons ska dölja detta för myndigheterna i hemlandet för att garantera den egna säkerheten.
Hur kan Migrationsverket bedöma en persons sexualitet?
Migrationsverket har samarbetat med Seta rf. Seta har utbildat personal vid asylenheten och samarbetar dessutom med förläggningarna.
Vid Migrationsverket arbetar även överinspektörer som fått utbildning av Europeiska unionens stödkontor för asylfrågor EASO i att föra asylsamtal med personer som hör till en utsatt grupp, såsom medlemmar av könsminoriteter och sexuella minoriteter.
Bedömningen görs inte utgående från enskilda svar, utan saken utreds omfattande under asylsamtalet. Det väsentliga är berättelsen, det vill säga det sätt på vilket personen berättar om sin sexuella identitet. I beslutet bedöms trovärdigheten hos berättelsen.
Det förekommer att en asylsökande som fått ett negativt beslut i besvärsskedet berättar att han eller hon har hittat sin homosexuella identitet.
Om detta kommer fram i besvärsskedet, utreder man saken på samma sätt som i ansökningsskedet. Dessutom utreds varför sökanden inte har berättat om detta tidigare. Orsaker kan exempelvis vara att sökanden varit rädd eller känt skam eller inte varit medveten om att sexuell läggning är av betydelse för asylprocessen.
Tyvärr har det även förekommit att asylsökande uppgett falska uppgifter i syfte att försöka förbättra de egna möjligheterna i besvärsskedet. Detta gör att vi är tvungna att ställa mer exakta frågor till sökandena.
Måste sökandena svara på intima frågor om sitt sexliv?
Nej. Om vi får reda på att sådana frågor ställs, ingriper vi omedelbart. Sökandena ombes inte heller visa upp bevis på homosexuellt sex och vi tar inte emot exempelvis videor i detta syfte.
Kan ett negativt beslut fattas av enbart personen som intervjuat asylsökanden?
Nej, det är inte möjligt. Om det föreslagna beslutet för ansökan är negativt, går minst två personer vid verket igenom beslutet.
Ytterligare information till medier:
Migrationsverkets kommunikationsenhet, tfn 0295 433 037, e-post: media@migri.fi
