På förläggningen får asylsökandena information om det finländska samhället

Förläggningen erbjuder inte enbart inkvartering och mat till asylsökandena, utan även information om hur det finländska samhället fungerar. Förläggningar och asylsökande är för närvarande ett hett samtalsämne bland finländarna och bristen på information har lett till att det i diskussionen även förekommer missförstånd om förläggningarnas arbete. Vi vill svara på detta genom att berätta vad förläggningarna verkligen gör.

En asylsökandes vardag på förläggningen har samma innehåll som många infödda finländares liv: arbete eller studier, fritidsintressen och måltider. Med hjälp av organiserad arbets- och studieverksamhet främjar man asylsökandenas initiativförmåga och självständighet.

Om en asylsökande upprepade gånger vägrar delta i arbets- och studieverksamhet kan mottagningspenningens belopp minskas. Arbetet består i regel av städning på förläggningen och studierna omfattar studier i finska språket. Asylsökande som har rätt att arbeta får också handledning i hur man hittar arbete och studieplats.

På förläggningarna går tiden också åt till exempelvis träning med gymutrustning eller annan motionsutrustning som donerats till förläggningen. Asylsökandena kan också delta i till exempel en matlagningskurs som ordnas av den lokala Martha­föreningen. Även riksomfattande fotbolls- och gatudansprojekt som genomförs av frivilliga syns i vardagen på alla förläggningar.

Under informationstillfällena för nyanlända presenteras förläggningen och eventuellt också önskemål från grannar

Vissa finländare kritiserar det faktum att asylsökandena får röra sig fritt i Finland trots att de inte känner till de regler som gäller i samhället. I själva verket får de mycket snart efter ankomsten till Finland information om vilka seder och bruk som gäller i landet.

Under informationstillfällena för nyanlända presenteras asylprocessens förlopp samt förläggningen och dess regler. Asylsökandena får även väsentlig information om lagstiftningen och finländska seder och bruk. Man kan också lyfta fram eventuella önskemål från grannar, till exempel trafikregler eller att det inte är artigt att gå in på andras gårdar i Finland.

Migrationsverket, organisationerna och förläggningarna har sammanställt informationsmaterial riktat till asylsökandena om det finländska samhället, lagstiftningen, arbete i Finland, sexuell hälsa, mat och näring samt upprätthållande av mental hälsa. Syftet med informationsmaterialet är att främja varje asylsökandes förmåga att ta hand om sig själv och ta hänsyn till andra i enlighet med det finländska samhällets regler.

Det lönar sig helt klart att informera: Migrationsverket, som har lett mottagningsverksamheten på det nationella planet i över fem år, har inte fått kännedom om några allvarliga konflikter mellan asylsökande och lokalbefolkning. Migrationsverket tar då och då emot anmälningar om våld, men dessa incidenter är utan undantag bråk mellan asylsökandena sinsemellan.

– Visserligen förekommer det sammanstötningar när en människa kommer till Finland från en fullständigt annorlunda kultur. Ingen kan med en gång agera enligt lokala seder och bruk. Personalen på förläggningarna gör sitt bästa för att varje dag förklara hur man går tillväga i Finland. Vi får också mycket hjälp av lokala frivilliga, organisationer och idrottsföreningar, berättar Inkeri Mellanen, överinspektör vid Migrationsverkets enhet för mottagande.

Största delen av arbetet är normalt socialarbete

På en förläggning med 200 platser arbetar cirka 15 anställda, på en förläggning med 500 platser cirka 30. Största delen av dem är handledare. Dessutom ingår socialarbetare, socialhandledare och hälsovårdare i förläggningens personal. Vid de största förläggningarna finns det också förmånshandläggare, en gårdskarl och en personalsekreterare. Personalen leds av direktören för förläggningen, som på stora förläggningar assisteras av en biträdande direktör.

Största delen av arbetet är normalt socialarbete av samma typ som i alla kommuner i Finland – den enda skillnaden är att klientelet består av asylsökande. Social­handledarna och socialarbetarna vägleder klienterna under personliga möten, ordnar stödsamtal, ombesörjer familjernas och barnens välmående, sköter flyttarrangemang för personer som fått ett positivt asylbeslut, fattar beslut om ansökningar om mottagningspenning samt ger råd om arbets- och studiemöjligheter.

Handledarnas arbetsområde är ännu mer vittomfattande: allt från kontorsarbete till beaktande av reparationsbehov, från förberedelse av inkvarteringsplatser och utrustningspaket för nya klienter till organisering av polisförhör, från transporter till informationsförmedling och säkerställande av att alla klienter har det bra. Kort sagt: det är full fart hela tiden.

Platsbristen hotar att förpassa människor ut på gatan

Behovet av nya förläggningar är för tillfället enormt, eftersom antalet asylsökande ökade så mycket i augusti att alla befintliga förläggningar är överfulla. Människor inkvarteras bredvid varandra på golvet, vilket inte är en idealisk lösning om den blir långvarig. I Åbo var man på tisdagen tvungen att börja inkvartera asylsökande i tält.

Om antalet asylsökande förblir på den nuvarande nivån och inga nya förläggningar kan öppnas inom en snar framtid, finns det en risk att människor hamnar på gatan. I en sådan situation försvåras organiseringen av mottagningstjänster, den snabbast möjliga behandlingen av ansökningar äventyras och det blir svårt att veta var asylsökandena uppehåller sig. Asylsökandena får heller inte information om hur det finländska samhället fungerar.

– Vi vädjar nu till kommunerna: samarbeta med oss när vi öppnar nya förläggningar. Det är i allas intresse, säger Jorma Kuuluvainen, direktör för enheten för mottagande.

Ytterligare information till medierna

• direktör för enheten för mottagande Jorma Kuuluvainen, tfn 0295 430 431
• överinspektör vid enheten för mottagande Olli Snellman, tfn 0295 430 431
• överinspektör vid enheten för mottagande Inkeri Mellanen, tfn 0295 430 431

(e-post: inkeri.mellanen@migri.fi)

Vid förläggningen i Joutseno håller bl.a. handledare Sari Hamard informationstillfällen för nyanlända. Man strävar efter att ordna informationstillfällena för nyanlända senast inom tre dagar efter ankomsten. (Bild: Joutseno förläggning)