Behovet av förläggningsplatser minskar

Det totala behovet av mottagningskapacitet har minskat, eftersom det nu kommer färre ukrainare till Finland än i fjol. En del av dem har också lämnat mottagningssystemet. När behovet av platser minskar stängs en del förläggningar.

Migrationsverket ansvarar för handledning, planering och övervakning av verksamheten inom mottagningssystemet. Hur många förläggningar och förläggningsplatser som behövs beror på antalet personer som söker internationellt skydd och tillfälligt skydd när de kommer till Finland. 

Under de senaste åren har antalet asylsökande varit måttligt, men efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har över 60 000 personer som söker tillfälligt skydd rest in i landet. Nästan 100 nya förläggningar har öppnats i olika delar av landet. Före Rysslands attack mot Ukraina var 20 förläggningar och sju enheter för minderåriga verksamma i Finland. Migrationsverkets egna förläggningar finns i Helsingfors, Villmanstrand (Joutseno) och Uleåborg. De övriga förläggningarna drivs till exempel av organisationer, kommuner och företag.  

Antalet asylsökande har minskat klart 2023 och dessutom lämnar en del ukrainare förläggningarna och flyttar ut i kommunerna. När antalet klienter i mottagningssystemet minskar anpassas kapaciteten, dvs. det totala antalet förläggningar reduceras. 

– Migrationsverket har nyligen beslutat att lägga ned åtta förläggningar. Före nedläggningarna fanns det fler lediga platser i mottagningssystemet än vad som var nödvändigt för beredskapen. Därför beslutade man att lägga ned förläggningar som i fråga om totalkostnaderna är de dyraste. I och med att antalet klienter minskar är det sannolikt att mottagningskapaciteten ytterligare kommer att anpassas så att den ligger närmare den så kallade normala nivån före kriget i Ukraina, berättar Elina Nurmi, direktör för enheten för mottagande.

Förläggningar konkurrensutsätts i stor omfattning

Upphandlingslagen förpliktar Migrationsverket att regelbundet konkurrensutsätta förläggningskapaciteten. Konkurrensutsättningarna kan leda till byten av förläggningarnas serviceproducenter och verksamhetsställen.

– Förutom att förläggningar läggs ned när antalet asylsökande minskar måste de ibland också läggas ned på grund av att Migrationsverket i sin verksamhet måste följa lagen om offentlig upphandling och konkurrensutsätta mottagningsverksamheten. När oundvikliga byten av serviceproducenter eller verksamhetsställen sker till följd av konkurrensutsättningarna, gör vi vårt bästa för att bytena ska orsaka så lite olägenheter eller ändringar som möjligt i klienternas vardag. I samband med nedläggningar går det ändå inte att helt och hållet undvika till exempel klientförflyttningar och besvikelse hos klienterna till följd av förflyttningarna, beklagar Nurmi. 

Migrationsverket strävar efter att undvika att klienter flyttas från en ort till en annan eller från en förläggning till en annan. Om detta ändå är oundvikligt försöker Migrationsverket säkerställa att åtminstone klienter som arbetar eller studerar för att avlägga examen kan fortsätta arbeta eller studera i samma område. 

Ukrainare kan bli kommuninvånare

Över 45 000 ukrainare som flydde i fjol kan ansöka om hemkommun i Finland 2023 när de har vistats i Finland ett år utan avbrott. När dessa personer har fått hemkommun flyttas de över från mottagningstjänsterna och kan börja använda kommunernas och välfärdsområdenas tjänster. I kommunerna kan ukrainarna bland annat använda tjänster som stöder deras integration och sysselsättning.

Mottagningssystemet är i princip inte avsett för permanent boende, utan som tillfällig inkvartering. Klienterna uppmuntras att flytta över till kommunerna när de tack vare rätten till hemkommun kan göra detta. De som fått rätt till hemkommun kan själva bestämma bland annat var de vill bo. 

Så här påverkar hemkommunen ukrainarnas liv:

• Om klienten tidigare har bott på en förläggning eller i inkvartering som ordnats av en förläggning, måste klienten i fortsättningen ordna och betala sin inkvartering själv. De ukrainare som fått hemkommun har rätt att ansöka om utkomststöd och bostadsbidrag hos FPA.
• Rätten att arbeta ändras inte. En person som får tillfälligt skydd kan anmäla sig som arbetslös arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån. En person som fått hemkommun blir kund i kommunförsöket med sysselsättning om hemkommunen deltar i försöket.
• Dagvård kan lättare ordnas för dem som fått hemkommun: barnet har rätt att få en plats inom småbarnspedagogiken även om båda föräldrarna eller ena av dem är hemma. Barn i förskoleåldern är skyldiga att delta i förskoleundervisningen och läroplikten gäller barn och unga i läropliktsåldern.
• Som kommuninvånare får de inte längre social- och hälsovårdstjänster via förläggningen, utan välfärdsområdet ansvarar för dessa. Rätten till olika typer av social service utvidgas, medan hälso- och sjukvårdstjänsternas omfattning är oförändrad.

Mer information till medierna

• Direktören för enheten för mottagande Elina Nurmi, fornamn.efternamn@migri.fi, tfn 0295 433 037
• Meddelande 6.7.2023: Migrationsverket säger upp avtal med åtta förläggningar