Mer stöd till asylsökande barn och deras familjer vid förläggningarna

Redan 22 förläggningar har implementerat Föra barnen på tal-modellen, med vilken man stöder barnets, familjernas och ungdomarnas vardag.

Föra barnen på tal-modellen består av samtal och samråd. Vid FBT-samtal med föräldrarna eller ungdomen kartläggs barnets eller ungdomens styrkor och sårbarheter samt uppgörs en plan som stöd i vardagen. Vid behov hålls samråd till vilket man även bjuder in personer som kan vara till hjälp för familjen eller ungdomen.

Vid förläggningarna har implementeringen genomförts av Migrationsverket i samarbete med MIELI Psykisk Hälsa Finland rf. Projektet har finansierats med bidrag från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) inom EU.

Asylsökande familjer och barn kan i mottagningstjänsterna ha olika specialbehov. Svårigheter och utmanande livssituationer som har upplevts tidigare i livet kan påverka föräldrarnas livshantering och ork och därför återspeglas i barnen. En del av de asylsökande minderåriga anländer ensamma till landet och i många fall har de en bakgrund som präglas av tunga erfarenheter, som belastar välbefinnandet.

Målet är att under 2020 implementera modellen på alla förläggningar. I Finland finns för närvarande 39 förläggningar och 6 enheter för minderåriga. På förläggningarna bor cirka 2 160 barn i åldrarna 0-17 och ungdomar, vilket är mer än en femtedel av alla klienter.

Familjernas och ungdomarnas erfarenheter av samtalen är positiva

På förläggningarna har man positiva erfarenheter av modellen.

– Föra barnen på tal-samtal är en utomordentlig arbetsmetod för förläggningen. Med hjälp av den kan vi framför allt beakta barnen bättre och få en tydligare helhetsbild av familjens situation. Modellen ökar såväl förståelsen mellan familjen och arbetstagaren som den gemensamma förståelsen inom familjen och stöder på så vis föräldraskapet, berättar sjukskötare Jenni Kokkonen vid Tammerfors förläggning.

Också nästan alla arbetstagare vid förläggningen som besvarade utvärderingsenkäten bedömde att även föräldrarna upplevde arbetet som någonting positivt. Svaren gällde 45 familjer och sju ungdomar.

Också vid enheten för minderåriga har man bra erfarenheter av tillämpningen av modellen.

– Efter Föra barnen på tal-samtal upprättas en individuell verksamhetsplan för ungdomen som gäller i en månad åt gången. Med hjälp av verksamhetsplanen kan vi stödja den ungas styrkor och reagera på sårbarhetsfaktorer, berättar handledare Marjo Sanchez vid Esbo enhet för minderåriga.

Till förläggningarna har man utbildat utbildare i Föra barnen på tal-modellen. De utbildar övriga arbetstagare och fungerar som experter i arbetet vid förläggningarna.

FAKTA: Föra barnen på tal-modellen

• Föra barnen på tal-modellen är en del av Familj och barn i samspel-metoderna, som 2001 utvecklades vid Institutet för hälsa och välfärd. Numera samordnas, forskas och utvecklas arbetet av MIELI Psykisk Hälsa Finland rf (tidigare Föreningen för mental hälsa i Finland).
• Modellen har utvecklats av barnpsykiatriker och professor emerita Tytti Solantus.
• I undersökningar har modellen konstaterats vara lämplig för det finska hälso- och sjukvårdssystemet och effektfull även då föräldern lider av en allvarlig sjukdom. FBT-modellen används inom flera tjänster och utvecklingsmiljöer, till exempel hälso- och sjukvården, socialvården, småbarnspedagogiken och skolor.
• I Migrationsverkets och Mieli rf:s projekt har man sedan 2017 utvärderat och utvecklat modellen så att den är anpassad till förläggningar och för asylsökande.
• Samtalsstommen i modellen kallar man loggbok. MIELI rf har i samarbete med Migrationsverket utvecklat loggboken för förläggningarna.

Mer information för medierna

Virpi Valiola, projektchef, tfn 0295 433 037, e-post: fornamn.efternamn@migri.fi