Bedömning av säkerhetsläget i Kabul är färdigställd

Migrationsverket har gett en ny tillämpningsanvisning som gäller avgörande av asylansökningar från afghaner. Den nya anvisningen behandlar säkerhetsläget i provinsen Kabul.

Migrationsverket har den 9 juli 2021 tillfälligt avbrutit utfärdandet av sådana negativa beslut för afghanska medborgare som skulle innefatta avlägsnande ur landet. Beslutsfattandet pausades eftersom det skedde betydande förändringar i säkerhetsläget i Afghanistan.

Från och med den 9 juli 2021 har Migrationsverket beviljat 433 afghanska medborgare internationellt skydd. Samtidigt har en del av de asylsökande varit tvungna att vänta på ett beslut, eftersom det inte har funnits tillräckligt med landinformation för att kunna fatta beslut. Nu kan också dessa ansökningar behandlas.

Migrationsverket använder alltid aktuell landinformation i sitt beslutsfattande

Migrationsverket har ett nära samarbete med Europeiska unionens asylbyrå EUAA vid bedömningen av säkerhetsläget i Afghanistan. I likhet med andra länder stöter också Finland fortfarande på utmaningar med att få landinformation från Afghanistan. Migrationsverket har iakttagit riktlinjerna av Europeiska unionens asylbyrå i sin anvisning om Afghanistans säkerhetsläge.

Migrationsverket utarbetar en tillämpningsanvisning för Afghanistan regionvist och i flera delar. Anvisningen kompletteras allteftersom det fås tillräckligt med landinformation om situationen i de olika regionerna så att beslut kan fattas.

Näst i tur står tillämpningsanvisningar för provinserna Wardak och Ghazni.

”Den landinformation som används vid beslutsfattandet ska alltid vara aktuell. Vi följer fortlöpande säkerhetsläget i Kabul och i de övriga provinserna. Beslutspraxisen ändras vid behov utifrån aktuell landinformation”, säger rättschef Jaakko Purontie.

Våldsamheterna fortsätter i Kabul

Situationen i Afghanistan är fortfarande instabil. Kabul är ett av de områden i Afghanistan där konflikten enligt FN fortfarande är som starkast. Därutöver är den humanitära situationen i landet allvarlig. Antalet våldsamheter har emellertid minskat i Kabul sedan talibanrörelsens maktövertagande.

Konflikten mellan Afghanistans tidigare regering, den av Förenta staterna ledda alliansen och talibanrörelsen har upphört. Konflikten har dock fortsatt mellan talibanerna och terroristorganisationen IS och mellan talibanerna och de lokalt verksamma motståndsrörelserna. Trots att det har skett en klar minskning av antalet säkerhetsincidenter och civila offer i provinsen, ligger risken för urskillningslöst våld enligt Migrationsverkets bedömning fortfarande på samma nivå som innan talibanrörelsens maktövertagande. Också den allvarliga humanitära situationen i Afghanistan och bristerna i tillgången till information har ansetts vara av vikt i bedömningen.

Nivån på urskillningslöst våld är för närvarande inte sådan att de som flytt från Kabul automatiskt skulle beviljas status som alternativt skyddsbehövande, utan varje asylsökandes personliga förhållanden tas i beaktande.

”Under asylutredningen går man igenom den sökandes personliga omständigheter och hur säkerhetsläget i Kabul påverkar personens skyddsbehov”, säger Purontie.

För närvarande tillämpas internt flyktalternativ inte på afghaner som söker asyl. Med internt flyktalternativ avses att man i samband med asylprocessen bedömer om en asylsökande som har flytt från sin hemort kan bosätta sig någon annanstans i sitt hemland.

Många av de sökande befinner sig i en utsatt ställning

För varje afghansk asylsökande görs först en bedömning om han eller hon kan beviljas asyl på grund av personlig förföljelse. Om asyl inte beviljas, utreder Migrationsverket om den sökande kan beviljas alternativt skydd.

Alternativt skydd kan beviljas på grund av ett personligt hot eller på grund av situationen på den sökandes hemort. Varje sökandes situation bedöms alltid individuellt. I beslutet beaktas både den aktuella landinformationen och den sökandes personliga situation.

”Många kategorier av sökande från Afghanistan anses vara i behov av internationellt skydd: till exempel barn och kvinnor som saknar skyddsnät, sexuella minoriteter, journalister och anställda vid människorättsorganisationer. Också talibanernas motståndare, personer som har arbetat med internationella styrkor eller med Afghanistans tidigare regering och personer som avfallit från islam anses vara i behov av internationellt skydd”, säger Purontie.

Om en asylsökande inte kan få internationellt skydd, utreder Migrationsverket om han eller hon kan beviljas uppehållstillstånd av individuella mänskliga orsaker. Vid beslutsfattandet görs en helhetsbedömning av till exempel hemlandets humanitära situation, den sökandes hälsotillstånd och andra personliga omständigheter. Utifrån aktuell landinformation är läget i Afghanistan just nu sådant att en stor del av de sökande beviljas någon typ av uppehållstillstånd.

Antalet nya afghanska asylsökande är lågt

I januari–april i år har 91 afghanska medborgare ansökt om asyl. Av dessa är 71 första ansökningar och 20 förnyade ansökningar. För närvarande väntar cirka 441 afghanska medborgare på ett asylbeslut.

FAKTA: Landinformation är en viktig del av asylbeslutsfattandet

• En asylsökandes behov av internationellt skydd bedöms individuellt när beslutet om asyl fattas. När en asylsökandes ansökan prövas iakttar man den aktuella landinformationen som har betydelse för just denna persons situation.
• En asylsökandes situation bedöms inte enbart utifrån landinformationen. Migrationsverket utreder för varje asylsökandes del om sökanden i fråga hotas av förföljelse eller allvarlig skada om han eller hon återvänder till sitt hemland.
• Nivån på våld som beror på en väpnad konflikt bedöms regionvist på en skala från låg till extremt hög. När nivån av våld i ett visst område bedöms vara extremt hög, anses alla som befinner sig i området vara utsatta för fara.
• Bedömningen påverkas av flera faktorer, bland annat antalet säkerhetsincidenter, antalet civila som dör och skadas, våldets uttrycksformer, antalet personer som har varit tvungna att fly internt, konfliktens natur och geografiska räckvidd samt lokalbefolkningens dagliga levnadsförhållanden.

Ytterligare information till medier

Jaakko Purontie, rättschef, tfn 0295 433 037, e-post: fornamn.efternamn@migri.fi