Mottagningslagen ändrar i någon mån den asylsökandes vardag
Den nya mottagningslagen som innehåller bestämmelser om mottagandet av asylsökande träder i kraft 1.9.2011. De asylsökandes vardagsliv påverkas närmast av ändringarna som gäller ekonomiskt stöd, omhändertagande av ämnen och föremål samt förflyttning till en annan förläggning.
Mottagnings- och brukspenning i stället för utkomststöd
Från början av september beviljas de asylsökande mottagningspenning i stället för utkomststöd. Minderåriga asylsökande utan vårdnadshavare som bor på grupphem får brukspenning.
Mottagningspenningens grunddel per månad är
- för ensamstående och ensamförsörjare 291,16 euro, i förläggningar med måltidsservice 85,34 euro,
- för andra personer över 18 år 245,98 euro, i förläggningar med måltidsservice 70,28 euro,
- för barn som bor tillsammans med sin familj 185,74 euro, i förläggningar med måltidsservice 55,22 euro.
Kompletterande mottagningspenning för särskilda utgifter
Vid sidan av mottagningspenningens grunddel kan de asylsökande beviljas kompletterande mottagningspenning för individuella specialbehov som barnvagnar eller barnens hobbyer eller för resekostnader som föranleds av deltagandet i asylförhör. Behovet av kompletterande mottagningspenning bedöms skilt för varje asylsökande.
Utgifter för hälso- och sjukvård som är större än ringa, som receptmediciner och glasögon, kan dessutom betalas som mottagningspenning.
Brukspenning för ensamkommande barn
Asylsökande barn som anlänt till Finland utan vårdnadshavare beviljas brukspenning i stället för mottagningspenning, om barnet bor på grupphem eller i en motsvarande enhet som ordnar fullt uppehälle dvs. måltider, kläder, hälso- och sjukvård och hobbyer. Brukspenningen är avsedd för barnets eget bruk för att det ska lära sig att använda pengar självständigt.
Brukspenningen för ensamkommande barn är 25,10 euro per månad för barn under 16 år och 45,18 euro per månad för barn som fyllt 16 år. Brukspenningen kan också vara mindre än så, om det är motiverat med tanke på barnets ålder och utvecklingsnivå.
För ensamkommande barn som bor i enskild inkvartering eller i en stödboendeenhet för barn som fyllt 16 år betalas mottagningspenning i stället för brukspenning. Summan är densamma som för ensamstående vuxna dvs. 291,16 euro eller i förläggningar med måltidsservice 85,34 euro.
Mottagningspenning betalas inte automatiskt
Mottagningspenning betalas inte automatiskt utan den asylsökande ska söka mottagningspenning enligt anvisningar som meddelats av förläggningen. De inkomster och tillgångar som den asylsökande förfogar över påverkar också mottagningspenningens storlek.
Alla asylsökande som bor på en förläggning under väntetiden deltar i arbets- och studieverksamhet. Om en invånare upprepade gånger vägrar delta i arbets- och studieverksamhet, kan den mottagningspenning som betalas ut till invånaren minskas med högst 20 procent under högst två månaders tid.
Farlig egendom omhändertas
Personalen på en förläggning ska ta hand om alla farliga ämnen och föremål som påträffas hos en invånare, som till exempel narkotika samt skjut- och eggvapen. Personalen kan också inspektera de rum som en invånare förfogar över, om man misstänker att invånaren där förvarar farliga ämnen eller föremål.
Den omhändertagna egendomen ska återlämnas till invånaren när inkvarteringen på förläggningen upphör, om inte något annat föreskrivs om återlämnande, överlåtelse eller förstöring av egendom någon annanstans i lag. Polisen fattar beslut om återlämnande av egendom som omhändertagits av polisen. Till exempel narkotika eller skjutvapen som innehas olovligen återlämnas inte.
Inkvarteringsstället kan flyttas till en annan förläggning
En asylsökande kan vid behov flyttas till en annan förläggning. Inkvarteringen ska ordnas så att familjemedlemmarna får bo tillsammans om de så vill.
De asylsökande flyttas från transitförläggningarna till andra förläggningar genast när det är möjligt med hänsyn till asylprocessen. En förflyttning kan också komma i fråga om det är lättare för den asylsökande att i en annan förläggning få sådan vård som dennes hälsotillstånd förutsätter eller om denne stör ordningen i den tidigare förläggningen.
Förläggningen beslutar om inkvartering och förflyttning. Invånaren ska höras innan beslut om förflyttning fattas. Innan det beslutas att ett barn utan vårdnadshavare ska flyttas, ska också barnets företrädare höras.
19.8.2011
