Hoppa till innehåll

Inkvartering av ukrainska och ryska sökande på förläggningar: svar på frågor om boendearrangemangen

Utgivningsdatum 7.10.2022 12.50 | Publicerad på svenska 10.10.2022 kl. 13.53
Pressmeddelande

Inkvarteringen av ukrainska och ryska sökande på förläggningar har under de senaste dagarna väckt diskussion i offentligheten.

Migrationsverket meddelade den 4 oktober 2022 om sitt beslut att ukrainska och ryska sökande i fortsättningen inte bor i samma utrymmen på förläggningar. Orsaken till beslutet är att ukrainare har berättat om sina rädslor som inkvarteringen av ryska asylsökande i samma utrymmen har orsakat. En viktig verksamhetsprincip hos Migrationsverket är att verkets klienter ska känna sig trygga i Finland.

I fråga om nya ryska asylsökande började tillämpningen av den nya praxisen genast. De klienter som har bott en längre tid i landet flyttas isär under oktober månad.

”Antalet klienter i mottagningssystemet är rekordstort just nu, så det handlar om en omfattande omorganisering som kräver tid, men man har kommit snabbt i gång med arbetet”, säger Migrationsverkets överdirektör Ilkka Haahtela.

Klienternas olika situationer tas i beaktande när inkvarteringslösningar planeras. På förläggningar bor till exempel familjer med både ukrainare och ryssar. Vid planeringen av inkvarteringen tas också i beaktande till exempel barnens skolgång på orten.

Preciserande frågor om ämnet har ställts till Migrationsverket. I synnerhet har man frågat hur beslutet verkställs i olika former av mottagning. Det finns olika typer av förläggningar i Finland, och vissa förläggningar har specialuppgifter inom mottagningssystemet. 

Transitförläggningarna börjar tillämpa den nya praxisen nästa vecka

För närvarande finns det 83 förläggningar, deras filialer och serviceställen för privat inkvartering i Finland samt 8 enheter för minderåriga som är avsedda för ensamkommande barn och ungdomar. Utöver Migrationsverket drivs förläggningarna av kommuner, företag och föreningar.

I regel anländer asylsökande och personer som söker tillfälligt skydd först på en transitförläggning, och därifrån hänvisas klienterna till var sin förläggning.

Fem av Finlands förläggningar är så kallade transitförläggningar. Tre av dessa är Migrationsverkets egna förläggningar som ligger i Helsingfors, Uleåborg och i Joutseno i Villmanstrand. De två andra transitförläggningarna är Finlands Röda Kors förläggning i Åbo och Luona Oy:s förläggning i Vanda. Även några andra utkontrakterade förläggningar i huvudstadsregionen arbetar efter samma princip nu när antalet klienter är stort.

Transitförläggningarna är i första hand avsedda för nyanlända sökande av internationellt skydd. Vid transitförläggningar finns klienter som väntar på asylsamtal eller som av andra skäl bor en längre tid på förläggningen. 

De nya arrangemangen avseende ukrainska och ryska sökande gäller alla förläggningar och har snabbt kunnat verkställas också vid transitförläggningarna i Åbo och Uleåborg. I huvudstadsregionen och i Joutseno blir arrangemangen som förutsätts enligt anvisningen av den 4 oktober färdiga under nästa vecka.

De flesta bor i separata bostäder eller i privat inkvartering

De nuvarande förläggningarna är antingen anstaltsbaserade, bostadsbaserade eller en kombination av dessa två. De nya förläggningarna består till stor del av bostäder.

Om förläggningen är bostadsbaserad, betyder det att klienterna bor i en egen bostad. Bostäderna kan vara belägna i samma byggnader eller på olika håll på orten. Förläggningarna ansvarar för placeringen av klienterna i bostäderna.

Migrationsverket förutsätter att förläggningarna tar i beaktande den känsliga situationen och klienternas trygghetskänsla i alla arrangemang.

Mottagningssystemet har mer än 40 000 klienter. Många av klienterna bor i privat inkvartering. De har alltså ordnat sitt boende själva och bor till exempel hos närstående eller frivilliga. Mer än hälften av de ukrainska klienterna bor utanför förläggningarna. Utöver privat inkvartering bor cirka 10 procent av ukrainarna i bostäder som ordnats av kommuner enligt kommunmodellen.

Varje asylsökande och varje person som har ansökt om eller beviljats tillfälligt skydd är registrerad som klient antingen vid en förläggning eller vid ett serviceställe för privat inkvartering även om den sökande bor i privat inkvartering. Klienternas egen förläggning ger dem mottagningstjänster, såsom socialservice och hälso- och sjukvårdstjänster. Den egna förläggningen ger ut information till sina klienter samt ger råd och anvisningar. Ukrainska och ryska sökande som bor i privat inkvartering kan vara registrerade som klienter vid samma förläggning.

Migrationsverket ansvarar för styrningen, planeringen och övervakningen av mottagningssystemets verksamhet.

Antalet klienter i mottagningssystemet är rekordstort

Mottagningssystemet har för närvarande mer klienter än någonsin tidigare. I år har ukrainare lämnat in 41 002 ansökningar om tillfälligt skydd.

Antalet asylansökningar av ryska sökande har ökat på sistone. De har lämnat in 361 asylansökningar efter mobiliseringen och totalt 777 ansökningar i år. 

Ytterligare information till medier

  • Ilkka Haahtela, överdirektör, tfn 0295 433 037, e-post: fornamn.efternamn@migri.fi
  • Begäran om uppringning lämnas till: Migrationsverkets kommunikationsenhet, tfn 0295 433 037, e-post: media@migri.fi