Behovet av hjälp till människohandelns offer har ökat från år till år

Antalet misstänkta fall av människohandel i Finland ökar successivt i takt med att medvetenheten om fenomenet ökar bland myndigheter, organisationer och allmänheten. Ett tecken på detta är att 52 personer godkändes för hjälpsystemet för människohandelns offer i fjol. Antalet har nästan tiofaldigats sedan 2006 då systemet infördes och sex personer erbjöds hjälp. Mellan januari och maj 2012 godkändes 20 personer för hjälpsystemet.

Det av statens förläggningar administrerade hjälpsystemet för människohandelns offer erbjuder hjälp och skydd åt personer som misstänks ha fallit offer för människohandel eller brott med drag av människohandel. Brott med drag av människohandel är bland annat grovt koppleri och ockerliknande diskriminering i arbetslivet.

Beslutet om att uppta en person i hjälpsystemet och senare om att avsluta hjälpen fattas av chefen för en statlig förläggning efter att polisen, Gränsbevakningsväsendet eller någon annan myndighet eller organisation har tagit kontakt angående misstanke om människohandel.

Största delen av misstankarna gäller arbetsrelaterat utnyttjande

Den bakomliggande faktorn till en klar majoritet (för tillfället 63 procent) av fallen där personer upptagits i hjälpsystemet är misstankar om arbetsrelaterat utnyttjande. Oftast har dessa personer arbetat inom restaurang-, städ- eller jordbruks- och trädgårdsbranschen. Också arbetsuppgifter inom byggande och skötsel av hemmet anses ligga i riskzonen.

Cirka en tredjedel (för tillfället 27 procent) av dem som godkänts för hjälpsystemet har drabbats av sexuellt utnyttjande. De senaste åren har det också förekommit enstaka fall av utnyttjande av exempelvis typen tvångsäktenskap.

Hjälpsystemet kan också erbjuda kommuner specialkunnande

Hjälpsystemet för människohandelns offer hjälper särskilt utlänningar som inte har en hemkommun i Finland. Om offret är en utlänning som har hemkommun, får han eller hon hjälp att söka sig till den kommunala servicen. Sporadiskt har det även förekommit infödda finska medborgare i hjälpsystemet.

– Om en person misstänks ha fallit offer för människohandel brådskar det ofta med de praktiska arrangemangen, och den officiella ansvarsfördelningen är inte det första man tänker på. Å andra sidan drar särskilt små kommuner – som inte har så mycket erfarenhet av dessa frågor – nytta av specialkunnandet i hjälpsystemet. Då är det förnuftigt att vi deltar till exempel genom att berätta om juridisk service eller frågor kring uppehållstillstånd, konstaterar Jari Kähkönen, chef för Joutseno förläggning.

Hjälpsystemet för människohandelns offer finansieras av staten. Också en kommun kan få ersättning av NTM-centralen för att ordna specialservice.

Servicen ordnas där offret bor

Hjälpen till offer för människohandel innefattar bland annat boendearrangemang, social- och hälsovårdstjänster, juridisk rådgivning och hjälp, säkerhetsarrangemang och andra stödåtgärder som offret behöver. I praktiken ordnas servicen där offret bor.

– Mycket få flyttar fysiskt till en förläggning. Bostaden skaffas vanligen på den privata hyresmarknaden, i skyddshem eller via olika organisationer. De inledande stödtjänsterna kan också ordnas med hjälp av en lokal förläggning – beredskap för detta finns redan i Åbo, Vasa, Kristinestad och Uleåborg, och utvidgas som bäst till andra mottagningscentraler, berättar Kähkönen.

Hjälpsystemet koncentreras till Joutseno

År 2011 var utgifterna för hjälpsystemet för människohandelns offer cirka en miljon euro. Kostnaderna varierar betydligt från person till person: de ökar i takt med behovet av specialservice, t.ex. psykiatrisk vård, barnhemsplacering eller skyddad ärendehantering eller skyddat boende.

Tillsvidare har systemet administrerats av förläggningarna i Uleåborg och Joutseno: Uleåborg har tagit hand om minderåriga och Joutseno om vuxna, familjer och grupper. Nu har förläggningarna föreslagit att arbetet helt och hållet koncentreras till Joutseno.

– Det skulle ge inbesparingar i de administrativa utgifterna, som nu går till två ställen. Det är förnuftigare att satsa pengarna på klientarbetet i stället för på administrationen, konstaterar chef för Joutseno förläggning Jari Kähkönen.

Statistiköversikt på webben

En statistiköversikt av verksamheten av hjälpsystemet för människohandelns offer i början av 2012 finns på finska på Migrationsverkets webbplats på adressen www.migri.fi > Tilastot > Vastaanottotilastot.

Ytterligare information till medierna

Chef för Joutseno förläggning Jari Kähkönen, tfn 071 876 0411, e-post: fornamn.efternamn@intermin.fi

Pressmeddelande av Migrationsverket och Joutseno förläggning 14.6.2012

Vad är människohandel?

Människohandel är ett allvarligt brott och en kränkning av de mänskliga rättigheterna, där man utnyttjar och kontrollerar en annan människa. I FN:s tilläggsprotokoll om människohandel består definitionen av fenomenet av tre kriterier, som alla måste uppfyllas: åtgärder, medel och syfte:”Med människohandel avses rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av (åtgärder) personer genom hot om eller bruk av våld eller andra former av tvång, bortförande, bedrägeri, vilseledande, maktmissbruk eller missbruk av en persons utsatta belägenhet, eller givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över en annan person i syfte att utnyttja denna person (medel). Utnyttjande ska innebära åtminstone utnyttjande av andras prostitution eller andra former av sexuellt utnyttjande, tvångsarbete eller tvångstjänst, slaveri eller med slaveri jämförbara bruk och sedvänjor, träldom eller avlägsnande av organ (syfte).”