Hoppa till innehåll

Kvaliteten på asylbeslut ligger på en allt bättre nivå

Utgivningsdatum 11.5.2021 11.42

Antalet lagtolknings- och förfarandefel i asylbeslut har varit mycket låg i början av året. Uppföljning av felen är ett av de viktigaste instrumenten för att mäta kvaliteten på asylbeslut.

I januari–mars 2021 avgjorde förvaltningsdomstolarna 537 besvär över asylbeslut. Största delen av besluten hade Migrationsverket fattat i slutet av 2019 och i början av 2020.

Lagtolknings- och förfarandefelens andel bland besluten var mycket låg. Det fanns ett fel av vardera typen (0,38 %). Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde 378 beslut och konstaterade inga lagtolknings- eller förfarandefel i besluten.

Om ett beslut återförvisas till Migrationsverket för ny behandling på grund av ett fel i lagtolkning eller förfarande innebär det att asylförfarandet har varit bristfällig enligt förvaltningsdomstolen. Inrikesministeriets mål är att lagtolknings- och förfarandefelens andel är mindre än 3 procent.

- Den vanligaste orsaken till att ett beslut återförvisas för ny behandling är att sökanden lägger fram en ny utredning eller sökandens situation har förändrats efter Migrationsverkets beslut. Då är det enligt lag motiverat att pröva sökandens situation på nytt, säger rättschef Tirsa Forssell.

Den mest typiska orsaken till detta är att asylsökanden har konverterat till kristendomen eller att det har lagts fram en ny utredning om det.

Kvalitetskontroll förstärker asylsökandens rättssäkerhet

Migrationsverket har utvecklat laglighetsövervakning och kvalitetskontroll på flera sätt under de senaste åren. Asylbeslut kontrolleras till exempel med hjälp av stickprov och olika kontroller som fokuserar på vissa specialteman. Särskild uppmärksamhet fästs vid frågor som gäller lagändringar, nya anvisningar eller ny rättspraxis som är riktlinjegivande.

Vid Migrationsverket utförs den interna laglighetsövervakningen och kvalitetskontrollen av verkets juridiska service, som fungerar separat från de enheter som fattar beslut i organisationen. Laglighets- och kvalitetskontrollen ska också trygga de asylsökandes rättssäkerhet.

- Ämbetsverkets sakkunniga i laglighetsövervakning utvecklar metoder för kvalitetskontroll, utifrån vilka vi följer upp kvaliteten på beslutsfattandet. Målet är att upptäcka avvikelser och eventuella problem i processerna samt att åtgärda dem genom anvisningar och utbildning, säger Forssell.

FN:s flyktingorgan är en viktig samarbetspartner

Migrationsverket fortsätter också att samarbeta med FN:s flyktingorgan UNHCR. År 2021 gör UNHCR på uppdrag av Migrationsverket en utredning om beaktande av barnets bästa i asylbeslut. Rapporten blir klar år 2022.

I myndighetens arbete är barnets bästa en viktig princip i alla situationer där ett beslut påverkar ett barn.

- I fråga om varje enskilt barn bedöms barnets bästa situationsspecifikt och separat från fall till fall. Därför ingår tolkning alltid i bedömningen. UNHCR bedömer hur barnets bästa har beaktats i asylbeslut som den faktor som främst påverkat beslutet, säger Forssell.

Ett annat specialtema som följs upp är beslut som gäller människohandelsärenden. Avsikten är att utifrån resultaten utveckla de beslutsprocesser som anknyter till människohandel.

FAKTA: Förvaltningsdomstolen behandlar besvär över asylbeslut

  • Migrationsverket är den första instans som fattar beslut i asylärenden. Om den sökande får ett negativt beslut, har sökanden rätt att söka ändring i beslutet genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Majoriteten av de sökande som får ett negativt beslut överklagar beslutet.
  • Förvaltningsdomstolen fungerar och avgör det överklagade ärendet självständigt. Om sökandens situation förändras i besvärsskedet, återförvisar förvaltningsdomstolen ärendet till Migrationsverket för ny behandling.
  • Förvaltningsdomstolen kan förkasta besvären eller upphäva Migrationsverkets beslut. Om domstolen upphäver beslutet, sänder den ärendet tillbaka till Migrationsverket för ny behandling.
  • Om förvaltningsdomstolen förkastar besvären, kan sökanden fortsätta söka ändring hos högsta förvaltningsdomstolen (HFD) om den beviljar besvärstillstånd. Migrationsverket kan också söka besvärstillstånd, om det är viktigt med tanke på tillämpningen av lagen eller enhetligheten i rättspraxis.
  • Förvaltningsdomstolarnas rättspraxis och högsta förvaltningsdomstolens riktlinjer är bindande för Migrationsverket.

Ytterligare information till medier

Tirsa Forssell, rättschef, tfn 0295 433 037, e-post: fornamn.efternamn@migri.fi

Pressmeddelande