För Tillfället är ungefär hälften av asylansökningarna förnyade ansökningar

I år har ungefär 2 300 personer sökt asyl i Finland. Cirka 1 100 av ansökningarna är nya ansökningar från personer som redan har fått minst ett asylbeslut. Före slutet av juli hade irakier lämnat in flest nya ansökningar i år (cirka 710 ansökningar), och de utgör den största gruppen av asylsökande i Finland.

En ny ansökan är en ansökan om internationellt skydd som lämnas in efter att beslutet på personens tidigare asylansökan har vunnit laga kraft. I lagstiftningen finns inga begränsningar för hur många gånger man kan söka asyl.

För att en ny ansökan ska leda till ett nytt asylsamtal vid Migrationsverket måste ansökan i praktiken innehålla sådana nya grunder för internationellt skydd som påverkar beslutet i ärendet. Om det inte finns några nya grunder, avgörs ansökan vid påskyndat förfarande.

I år har totalt 15 procent av besluten på nya ansökningar varit positiva och 32 procent negativa. Efter en preliminär prövning har 47 procent av ansökningarna blivit avvisade utan prövning, vilket betyder att det inte har lagts fram sådana nya grunder som skulle påverka beslutet i ärendet. Andelen förfallna ansökningar är 6 procent.

Att man lämnar in flera efterföljande asylansökningar är inget nytt fenomen. År 2017 hade ungefär 1 800 av de 5 000 asylsökandena redan tidigare fått ett eller flera beslut.

Orsakerna till att lämna in en ny ansökan varierar

Migrationsverket för inte statistik över grunderna för de nya ansökningarna. Enligt Migrationsverkets uppskattning är den vanligaste orsaken till att lämna in en ny ansökan efter att den första ansökningsprocessen har avslutats att sökanden har uppgett en ny asylgrund eller lämnat in nya utredningar som inte har lagts fram tidigare. Detta är också den vanligaste orsaken till att ett ärende återförvisas till Migrationsverket för ny behandling i besvärsskedet.

Oftast handlar den nya grunden om att sökanden uppger sig ha konverterat till kristendomen i Finland eller uppger sig tillhöra en sexuell minoritet eller en könsminoritet.

Som en ny grund anges också att situationen i sökandens hemland har förändrats sedan det tidigare beslutet fattades. Ibland hänvisar sökandena till ett felaktigt beslut efter att den tidigare ansökan har prövats av både Migrationsverket och domstolarna.

Varje ny ansökan får en preliminär prövning

Migrationsverket genomför en preliminär prövning för varje ny ansökan för att bedöma om sökanden har nya asylgrunder eller nytt bevis. Den preliminära prövningen baserar sig på de uppgifter och tilläggsutredningar som sökanden lade fram när han eller hon lämnade in sin nya ansökan vid polisens verksamhetsställe.

Ett nytt asylsamtal hålls om sökanden har uppgett sådana nya grunder eller lämnat in sådant nytt bevis som påverkar beslutet i ärendet. Om det inte finns sådana, fattas ett beslut om att ärendet lämnas utan prövning.

I juli tillsatte Inrikesministeriet ett lagprojekt för att utreda möjligheterna att ändra behandlingen av nya asylansökningar. Avsikten är att precisera förfarandet vid asylsökandes nya ansökningar så att sakliga orsaker granskas men missbruk i syfte att fördröja ärendet begränsas i synnerhet från tredje ansökan.

Ytterligare information till medier

direktör för asylenheten Esko Repo, tfn 0295 430 431, e-post: fornamn.efternamn@migri.fi