Migrationsverket utvecklar kvaliteten på tolkningen vid asylsamtal

Migrationsverket har utvecklat en kvalitetskontrollmodell för tolkning av asylsamtal. Modellen möjliggör en jämförbar kvalitetskontroll oberoende av tolkningsspråket.

Kvalitetskontrollmodellen är en del av Migrationsverkets utvecklingsprojekt för tolkning. Projektet Tulppaani genomfördes 2019–2020 med stöd från Europeiska asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF). I projektet arbetade två heltidsanställda kvalitetskontrolltolkar, vars arbetsspråk var arabiska, dari, persiska och sorani.

Projektet Tulppaani skapade en rapporteringsmall för granskning av samtalsinspelningar. Tolken som granskar inspelningen gör detaljerade observationer om brister i tolkningen och bedömer tolkningsförmågan i allmänhet. På basis av rapporteringsmallen färdigställdes en kvalitetsbedömningsblankett där tolkningens kvalitet bedöms.

Tidigare har det varit svårt att bedöma kvaliteten, eftersom intervjuaren endast kan ge respons på basis av tolkens språkkunskaper i finska och yrkesmässiga beteende. 

-    I och med den nya modellen får Migrationsverket de uppgifter som behövs för att bedöma kvaliteten av alla granskande tolkar, berättar projektchef och överinspektör Heli Hirvonen.

Asylsamtalet är det viktigaste skedet i utredningen av grunderna för asyl. Under samtalet berättar asylsökanden med egna ord varför han eller hon behöver internationellt skydd. Kvaliteten på tolkningen har stor betydelse i behandlingen av asylansökan och i beslutsfattandet. 

Kvalitetskontroll genom stickprov

Migrationsverket testade den nya modellen och granskade inspelningarna från 80 asylsamtal med stickprov. Tolkningsspråken som granskades var arabiska, dari, persiska, somaliska, sorani, turkiska och ryska.

-    Vi ville få en heltäckande bild av kvaliteten på tolkningen. För detta behövde vi ett bra genomsnitt av tolkarna vid asylsamtalen och tolkningsspråken, berättar Hirvonen.

Tolkarna fick respons utifrån granskningarna. Projektet Tulppaani gjorde senare några nya granskningar och de tidigare problemen fanns inte längre kvar.

Om det förekom betydande brister i tolkningen, granskade Migrationsverket också protokollet för asylsamtalet på nytt. De brister i tolkningen som observerades vid granskningen har inte påverkat slutsatserna från asylsamtalen i fråga eller asylbesluten.

Kvalitetsgranskningar en del av den kontinuerliga verksamheten

Kvalitetsgranskningarna av tolkningen har efter projektet blivit en del av Migrationsverkets permanenta verksamhet. Vid asylenheten arbetar i fortsättningen en erfaren arabisk översättare, och Migrationsverket fortsätter att granska flera språk.

Vid granskningarna fäste Migrationsverket särskild uppmärksamhet vid språkkunskaperna och tolkens roll i asylsamtalet. Utifrån observationerna utarbetade Migrationsverket omfattande specialordlistor stöd för tolkningskvaliteten. 

De nya specialordlistorna innehåller termer om invandring, kristendom, armén och sexuell läggning. Ordlistorna finns i samtalslokalerna och är tillgängliga för alla tolkar på arabiska, dari, persiska och sorani. 

Utöver de omfattande specialordlistorna utarbetades en guide utifrån observationerna. Guiden är avsedd för alla tolkar: Tolkning under asylförfarande, guide för tolkar (på finska). Tyngdpunkten i guiden är att förstå tolkens roll.

I en del av granskningarna framkom det att vissa tolkar hade låtit bli att tolka delar av den asylsökandes berättelse. I allmänhet var tolkningsstyckena i dessa situationer för långa och tolken kom inte ihåg alla detaljer. 

Tolkens uppgift är att noggrant och heltäckande översätta det talaren och klienten säger. Tolken måste förstå sin roll i tolkningssituationen och tolken får inte göra egna tillägg till eller ändringar i innehållet.

-    De flesta av tolkarna är mycket yrkeskunniga. Med dessa material vill vi ge tolkarna ett stöd i deras utmanande arbete, berättar Hirvonen.

I augusti ordnade Migrationsverket ett webbinarium för tolkar med temat hörande av minderåriga, observationer vid granskningar och varför tolkens roll har stor betydelse i asylsamtalet. Webbinariet fick bra respons av tolkarna och det utlovas en fortsättning på det.

FAKTA: Hur övervakar Migrationsverket tolkningens kvalitet under asylsamtalet?

• I början av asylsamtalet säkerställer intervjuaren att asylsökanden och tolken förstår varandra. 
• Intervjuaren ber den asylsökande att genast säga till om han eller hon under samtalets gång inte förstår tolken eller den fråga som ställts.
• Intervjuaren kan vid behov under samtalet säkerställa att asylsökanden och tolken förstår varandra.
• I slutet av samtalet frågar intervjuaren på nytt om asylsökanden har förstått tolken under samtalet.
• Protokollet över asylsamtalet ses alltid över tillsammans med asylsökanden i slutet av samtalet och man kan också reservera en särskild tid för genomgången.
• Om asylsökanden och tolken inte förstår varandra ordnas samtalet med en annan tolk.

Ytterligare information för medier

• Projektchef för projektet Tulppaani Heli Hirvonen, puh. 0295 433 037
• Läs mer om asylsamtal i Nyhetsrummets databank: migri.fi/sv/informationsbank/asyl-i-finland