Med familjeåterförening avses att familjemedlemmar till en person som lagligen vistas i Finland kan ansöka om uppehållstillstånd i Finland på grund av familjeband. Den familjemedlem som bor i Finland kan ha flyttat till landet exempelvis på grund av arbete eller studier eller kan ha fått asyl i Finland.
Den i Finland bosatta personen kallas för anknytningsperson.
Läs mer:
Ansökningar om uppehållstillstånd på grund av familjeband kan delas in i följande kategorier:
- familjemedlemmar till finska medborgare
- familjemedlemmar till andra utlänningar, dvs. familjemedlemmar till sådana personer som bor i Finland med uppehållstillstånd
- familjemedlemmar till personer som beviljats internationellt skydd.
Utlänningslagen utgår från att endast sådana familjemedlemmar som tillhör den i Finland bosatta personens kärnfamilj beviljas uppehållstillstånd på grund av familjeband. Dessa är anknytningspersonens
- make eller maka, partner i ett registrerat partnerskap eller, under vissa förutsättningar, anknytningspersonens sambo
- barn som är under 18 år gamla och står under anknytningspersonens vårdnad
- vårdnadshavare, om anknytningspersonen är ett minderårigt barn.
Andra familjemedlemmar som inte tillhör kärnfamiljen kan beviljas uppehållstillstånd under vissa omständigheter som fastställs i lagen, om den familjemedlem som bor i Finland är finsk medborgare eller har fått internationellt skydd.
Statistik över antalet ansökningar och beslut om uppehållstillstånd på grund av familjeband hittar du i Migrationsverkets statistiktjänst.
Familjerelaterad invandring utgör en stor del av invandringen till Finland. Utöver familjeband kan grunden för ansökan om uppehållstillstånd i Finland vara till exempel arbete eller studier.
En del av de uppehållstillstånd som beviljas på grund av familjeband gäller sådana sökanden vars anknytningsperson har fått internationellt skydd, men en större andel av sökandena är familjemedlemmar till finska medborgare eller utlänningar vars familjemedlem bor redan i Finland med stöd av ett annat uppehållstillstånd, såsom uppehållstillstånd för arbete. Majoriteten av familjemedlemmarna får ett positivt beslut på sin ansökan.
För att kunna få uppehållstillstånd på grund av familjeband måste den sökandes försörjning i Finland i regel vara tryggad. Vanligtvis tryggar sökanden sin försörjning med anknytningspersonens löneinkomster.
Tryggad försörjning förutsätts inte av familjemedlemmar till finska medborgare.
Familjemedlemmar till personer som har fått flyktingstatus kan, under vissa förutsättningar som fastställs i lagen, ansöka om familjeåterförening utan försörjningsförutsättning.
När det gäller familjeåterförening av minderåriga utan vårdnadshavare som har beviljats internationellt skydd, kan Migrationsverket göra undantag från försörjningsförutsättningen om barnets bästa kräver det.
Läs mer:
Med internationellt skydd avses att en person beviljas flyktingstatus eller alternativt skydd.
Om familjen bildats innan ankomsten till Finland, kan familjemedlemmarna till personer som har beviljats asyl ansöka om familjeåterförening utan försörjningsförutsättning inom tre månader från det att anknytningspersonen har fått del av beslutet i sitt ärende. Detta gäller även kvotflyktingar.
Familjemedlemmarna lämnar in sina ansökningar om uppehållstillstånd utomlands på en finsk beskickning.
Försörjningsförutsättning tillämpas alltid på familjemedlemmar till personer som beviljats alternativt skydd. Försörjningsförutsättningen gäller också familjemedlemmar till personer som fått flyktingstatus, om familjen har bildats efter anknytningspersonens ankomst till Finland. Den gäller också familjemedlemmar till kvotflyktingar, om familjen har bildats efter att anknytningspersonen godkändes till flyktingkvoten.
Läs mer:
Den som ansöker om uppehållstillstånd på grund av familjeband ska uppvisa en tillförlitlig utredning om familjebandet. Med tillförlitlig utredning avses oftast olika handlingar, såsom födelseattester för barn eller äktenskapsintyg. Handlingarna ska legaliseras.
Om dessa dokument saknas, utreder Migrationsverket familjebandet genom att höra sökanden och anknytningspersonen. De som söker uppehållstillstånd intervjuas på en finsk beskickning utomlands.
Intervjuaren kan ställa frågor om familjelivet och vardagliga saker i anknytning till det, till exempel frågor om hemorten och hemmet. Parternas berättelser behöver inte vara identiska: det är vanligt att familjemedlemmars berättelser om till exempel vardagssysslorna och bostadsområdet skiljer sig något från varandra. Med hjälp av intervjuer kan man till exempel utreda om familjemedlemmarna har levt ett familjeliv tillsammans före anknytningspersonens avresa.
Om det inte är möjligt att få en tillräcklig utredning om parternas biologiska familjeband på basis av dokument och intervjuer, kan Migrationsverket ge sökanden och anknytningspersonen tillfälle att delta i DNA-analys. DNA-analysen utförs vid Institutet för hälsa och välfärd.
Den som ansöker om familjeåterförening ska uppvisa utredningar om sina familjeband. Oftast förutsätts det att sökanden har levt ett faktiskt familjeliv med den familjemedlem som bor i Finland.
Ett biologiskt släktskapsband är inte alltid en tillräcklig grund för att bevilja uppehållstillstånd på grund av familjeband. Om till exempel en förälder som bor i Finland ansöker om att få sitt utländska biologiska barn till Finland men aldrig har bott tillsammans med barnet, beviljas barnet inte nödvändigtvis uppehållstillstånd.
Vid beslutsfattandet beaktas att det inte alltid har varit möjligt att leva familjeliv tillsammans. Till exempel ett par som nyligen gift sig har inte alltid kunnat bo ihop före äktenskapet av kulturella orsaker.
Ett familjeband anses ha brutits av fri vilja, om familjemedlemmarna frivilligt har bott isär så länge att familjelivet har upphört.
I fråga om flyktingar tar man alltid hänsyn till varför familjemedlemmarna har bott isär. Om familjemedlemmarna har bott isär på grund av skäl som hänför sig till flyktingskap, anses familjelivet inte ha upphört även om tidsperioden i fråga är lång.
Barnets bästa är en rättsprincip som Migrationsverket enligt lag alltid ska ta i beaktande i beslut som gäller barn.
Vad som är barnets bästa bedöms alltid individuellt från fall till fall. I sitt beslutsfattande beaktar Migrationsverket barnets situation i sin helhet. I beaktande tas bland annat barnets personliga bakgrund, familjeband, säkerhet, delaktighet och sociala utveckling.
I Migrationsverkets beslutsfattande anses som barn alla personer som är under 18 år gamla.
Åldern påverkar också på andra sätt i beslutsfattandet, eftersom barnets ålder och utvecklingsnivå ska tas i beaktande vid bedömningen av barnets bästa.
Utlänningslagen utgår från att endast sådana familjemedlemmar som tillhör den i Finland bosatta personens kärnfamilj beviljas uppehållstillstånd på grund av familjeband. Dessa är anknytningspersonens
- make eller maka, partner i ett registrerat partnerskap eller, under vissa förutsättningar, anknytningspersonens sambo
- barn som är under 18 år gamla och står under anknytningspersonens vårdnad
- vårdnadshavare, om anknytningspersonen är ett minderårigt barn.
Andra familjemedlemmar som inte tillhör kärnfamiljen kan beviljas uppehållstillstånd under vissa omständigheter som fastställs i lagen, om den familjemedlem som bor i Finland är finsk medborgare eller har fått internationellt skydd.
Migrationsverket ska utreda om villkoren för att bevilja uppehållstillstånd uppfylls.
Ibland kan en ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeband väcka misstankar om kringgående av bestämmelserna om inresa i landet. En sådan misstanke kan uppstå av många anledningar. Myndigheterna kan till exempel upptäcka att sökanden har tidigare använt en annan identitet. Ett negativt beslut kan också bero på att anknytningspersonen och familjemedlemmarna uppger fullständigt motstridiga uppgifter om sitt familjeliv.
Ett biologiskt släktskapsförhållande är inte alltid en tillräcklig grund för uppehållstillstånd, utan parterna ska också ha levt ett faktiskt familjeliv.
I sådana fall där anknytningspersonen är ett minderårigt barn utreder Migrationsverket extra noga varför barnet har lämnat sitt hemland. Syftet är att skydda barnet, eftersom barn inte får användas som redskap i invandring. Barn ska inte hamna i en situation där de ensam blir skickade ute i världen för att söka asyl för sin familj.
En utländsk make eller maka kan få avslag på sin ansökan uppehållstillstånd, om myndigheten har en grundad anledning att misstänka att paret har ingått äktenskap i syfte att kringgå bestämmelserna om inresa eller vistelse i landet. Äktenskapets trovärdighet kan ifrågasättas till exempel om makarna misstar sig om viktig, personlig information om varandra, såsom namn, medborgarskap, familj, adress eller yrke.
Misstankar om skenäktenskap kan uppstå om
- makarna inte har bott ihop eller om deras samlevnad har varit mycket kort
- ett penningbelopp har betalats för att äktenskapet ska ingås
- makarna inte har något gemensamt språk
- makarna misstar sig om varandras personuppgifter
- det finns uppgifter som tyder på att makarna har tidigare skenäktenskap bakom sig
- makarna aldrig har träffat varandra före äktenskapet
- det finns uppgifter som tyder på att makarna har oegentligheter såvitt avser vistelse bakom sig.
Bland annat kulturella skillnader beaktas vid bedömningen. I vissa kulturer flyttar man till exempel inte ihop med sin partner innan man gifter sig.
Äktenskapets trovärdighet kan ifrågasättas, om sökanden har gift sig
- genast efter att ha fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd med andra grunder än familjeband
- genast efter att ha fått sitt uppehållstillstånd återkallat
- genast efter att ha fått del av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut.
Vad som dessa omständigheter i ett enskilt fall betyder bedöms alltid från fall till fall. Sökanden och dennes make eller maka hörs alltid antingen skriftligen eller muntligen.
