Hela Afghanistan är inte i krig och återsändning är möjlig

Beslut för asylsökande från Afghanistan har väckt frågor om hur Migrationsverket kan fatta negativa beslut för personer som kommer från ett land där det förekommer väpnade konflikter.

Till grund för samtliga av Migrationsverkets asylbeslut ligger det absoluta förbudet mot tillbakasändning. Enligt förbudet mot tillbakasändning får ingen sändas tillbaka till ett land där han eller hon kan bli utsatt för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan omänsklig behandling eller annan behandling som kränker människovärdet.

Man bör komma ihåg att syftet med att bevilja internationellt skydd i enlighet med utlänningslagen inte är att erbjuda alla ett liv enligt den rådande levnadsstandarden i exempelvis Finland, utan att erbjuda skydd till de personer som i sitt hemland löper risk för att utsättas för personlig förföljelse. I många länder, såsom Afghanistan, finns det även problem med brist på möjligheter för unga, fattigdom och ekonomiska problem, men de utgör inte en grund för internationellt skydd.

Hur är det möjligt att asylsökande från Afghanistan kan få ett negativt beslut?

Asylansökningar avgörs inte utgående från om Afghanistan anses vara ett allmänt otryggt land eller om landet är ett tryggt resmål för utlänningar. Grunderna för varje asylansökan utreds individuellt.

Hela Afghanistan är inte i krig och de allmänna förhållandena i landet utgör inte en grund för beviljande av internationellt skydd. Personer som löper risk för förföljelse beviljas asyl eller alternativt skydd, om personen löper risk för att lida allvarlig skada.

Det finns vissa områden dit ingen återsänds på grund av den rådande situationen:

• Striderna mellan talibanerna och regimen är koncentrerade till landets södra och östra delar. Afghanistan utgörs av 34 provinser, varav Helmand-provinsen och dess närområden är föremål för oavbrutna allvarliga konflikter och ingen återsänds till provinsen eller dessa områden.
• Isis styrkor finns i de östra delarna av Afghanistan. Regimen och de internationella styrkorna har genomfört omfattande insatser i den södra delen av Nangarhar-provinsen för att driva bort Isis styrkor. Regimens styrkor har gjort flygräder i området och Isis har för sin del utfört attacker mot civilbefolkningen. På grund av detta återsänds ingen till de södra delarna av Nangarhar.

Konflikterna i områdena i fråga påverkar dock inte majoriteten av befolkningen i Afghanistan på ett sådant sätt att de kunde beviljas internationellt skydd. Exempelvis i de större städerna i Afghanistan råder det inte krigstillstånd. De cirka 5 miljoner invånarna i Kabul, 500 000 invånarna i Herat och 400 000 invånarna i Mazar-i-Sharif lever ett vanligt vardagsliv.

I Afghanistans huvudstad Kabul förekommer sporadiska terrorattacker. Kabul är en stad med flera miljoner invånare och sannolikheten för att bli offer för en terrorattack som civilperson är liten. Risken att falla offer för slumpmässigt våld av detta slag utgör inte en grund för att beviljas internationellt skydd.

Även om en person kommer från något av de ovan nämnda konfliktdrabbade områdena, beviljas han eller hon inte nödvändigtvis skydd i Finland om det är möjligt för honom eller henne att bosätta sig i ett annat område, exempelvis i huvudstaden. För en vuxen, frisk man kan detta vanligtvis antas vara möjligt.

I Finland övervakas lagenligheten hos myndigheternas beslut av domstolarna

Finland är en rättsstat, vilket innebär att ansökningarna avgörs enligt lagen och att det är möjligt att överklaga myndighetsbeslut till domstol.

Förvaltningsdomstolen avgör självständigt besvär över asylbeslut och utreder alltid samtliga förutsättningar för beviljande av internationellt skydd eller uppehållstillstånd.

Om sökandens situation eller situationen i sökandens hemland förändras i besvärsskedet, bedömer förvaltningsdomstolen ärendet i enlighet med den rådande, dvs. förändrade, situationen då domstolen fattar sitt eget beslut.

Migrationsverket fastställer inte ensamt Finlands beslutspraxis. Förvaltningsdomstolarna har i majoriteten av fallen bekräftat Migrationsverkets beslut. Det är normalt att en del av besluten returneras till verket. Anledningen kan exempelvis vara en ny riktlinje eller att sökandens situation eller situationen i sökandens hemland har förändrats. I mars detta år upphävdes fyra procent av våra beslut av förvaltningsdomstolen på grund av fel i förfarandet.

I Finland ansvarar polisen för återsändning till hemlandet

En asylsökande kan återsändas till sitt hemland först efter att Migrationsverket har undersökt hans eller hennes behov av skydd och förvaltningsdomstolen har bekräftat beslutet efter en eventuell överklagan.

Efter förvaltningsdomstolens beslut kan sökanden ansöka om förbud mot verkställande av återsändningen hos högsta förvaltningsdomstolen. Om högsta förvaltningsdomstolen inte beviljar förbud mot återsändning, ska sökanden enligt lag återsändas till sitt hemland.

I Finland ansvarar polisen för genomförandet av återsändningen.

Sökanden har rätt att ansöka om asyl på nytt efter att han eller hon har fått beslutet för sin föregående ansökan. Om ansökan lämnas in inom en kort tid efter det föregående beslutet och inte innehåller några nya grunder för internationellt skydd kan ansökan avgöras utan ett nytt asylsamtal.

Då kommer beslutet snabbt och sökanden kan avvisas från landet omedelbart efter delgivningen av beslutet.

Ytterligare information till medier:

Hanna Helinko, direktör för enheten för juridisk service och landinformation, tfn 0295 430 431, e-post: fornamn.efternamn@migri.fi

Läs mer:

• Om du läser ett asylbeslut, lönar det sig att läsa det i sin helhet
• Vad innebär internationellt skydd egentligen?