Europeiska migrationsnätverket: Asylsökande har rätt att arbeta enligt lagen, men det finns få praktiska åtgärder för att stödja sysselsättningen

Lagen om främjande av integration gäller inte asylsökande och asylsökande omfattas inte heller av arbetskrafts- och näringstjänsterna. Att stödja sysselsättningen av asylsökande är i första hand förläggningarnas och organisationernas ansvar. Detta återspeglas i Europeiska migrationsnätverkets (EMN) senaste rapport Asylsökandes tillträde till och integration i arbetsmarknaden (Turvapaikanhakijoiden pääsy ja integroituminen työmarkkinoille). Studien genomfördes på förslag av Europeiska kommissionen och Finlands nationella rapport ska publiceras tillsammans med jämförelserapporten om praxisen i Europas länder.

– Åtgärder som riktar sig direkt till sysselsättning av asylsökande är knappa. På förläggningarna kan sysselsättningen av asylsökande stödjas genom att organisera arbets- och studieverksamhet, ge vägledning i samband med anställning och kartlägga de sökandes kompetens. Organisationer som Finlands Röda Kors och Startup Refugees har strävat efter att tillhandahålla mer direkta stödåtgärder för att sysselsätta asylsökande, säger specialsakkunnig Samuli Volanen, rapportens författare.

Enligt lagen kan en asylsökande börja arbeta i Finland tre eller sex månader efter att ha lämnat in en asylansökan, beroende på om asylsökanden har uppvisat ett resedokument som ger rätt att resa in i landet. Till skillnad från i de flesta europeiska länder behöver asylsökande i Finland inte ansöka om ett separat tillstånd eller intyg för att börja arbeta när väntetiden upphör. Rätten att arbeta på basis av en asylansökan upphör att gälla när beslutet att avlägsna den asylsökande är verkställbart eller när asylsökandens asylansökan har upphört att gälla.

– Det är utmanande för företag att anställa asylsökande, för i praktiken är det inte klart hur länge en asylsökandes rätt att arbeta kommer att gälla, säger Volanen. Enligt lagen har arbetsgivaren skyldighet att se till att en utlänning som ska anställas och är anställd har rätt att arbeta. Giltigheten av rätten att arbeta kan verifieras via e-post från Migrationsverket, men lagen föreskriver inte hur och hur ofta arbetsgivaren ska säkerställa rätten till arbete för den sysselsatta utlänningen.

Integrering av asylsökande på arbetsmarknaden förefaller inte vara en prioritering i Finland, eller på europeisk nivå. Det finns inte heller någon statistik över sysselsättningsgraden för asylsökande i Finland, så det är svårt att få en helhetsbild av sysselsättningsgraden. Dessutom visar jämförelserapporten att asylsökande står inför mycket likartade utmaningar i ett stort antal europeiska länder. Till exempel försvårar höga språkkrav på arbetsmarknaden och svårigheter att erkänna kunnande sysselsättningen.

Rapporten Asylsökandes tillträde till och integration i arbetsmarknaden (Turvapaikanhakijoiden pääsy ja integroituminen työmarkkinoille) baseras på uppgifter som samlats in i det europeiska migrationsnätverkets jämförelserapport på EU-nivå. Studien granskar tidsperioden januari 2017 – juni 2022. Jämförelserapporten undersöker asylsökandes tillträde och integration på arbetsmarknaden i olika EU-länder. De uppgifter som sammanställts i Finland skapar en översikt över asylsökandes möjligheter och utmaningar i arbetslivet i Finland.

Ytterligare information

Rapport: Turvapaikanhakijoiden pääsy ja integroituminen työmarkkinoille – Suomen kansallinen raportti

Jämförelserapport på EU-nivå: Integration of applicants for international protection in the labour market