Migrationsverket förbereder konkurrensutsättning av förläggningar

4.1.2024 9.31

I början av 2024 kommer Migrationsverket att konkurrensutsätta ytterligare förläggningar. Syftet med konkurrensutsättningen är inte att öka antalet förläggningar utan att slutföra den konkurrensutsättning av tjänster som inleddes år 2022.

Migrationsverket har konkurrensutsatt mottagningsverksamhet i flera delar. År 2023 har Migrationsverket konkurrensutsatt förläggningar för vuxna och familjer, förläggningar för minderåriga samt hälso- och sjukvårdstjänster inom mottagningssystemet. Nu fortsätter verket med konkurrensutsättningen av förläggningsverksamheten för vuxna och familjer.

– Enligt lagen om offentlig upphandling är Migrationsverket skyldigt att konkurrensutsätta förläggningsverksamhet. Upphandling genom konkurrensutsättning bidrar också till att det uppstår ett mångsidigt nätverk av leverantörer och ökar dessutom kostnadseffektiviteten, berättar Elina Nurmi, direktör för enheten för mottagande.

Konkurrensutsättningen av förläggningar genomförs i samarbete med Hansel, den offentliga förvaltningens inköpscentral. I konkurrensutsättningen används ett så kallat dynamiskt inköpssystem.

För närvarande finns det 93 verksamma förläggningar, deras filialer och servicepunkter för klienter i privat inkvartering samt 20 enheter för minderåriga i Finland. Mottagningssystemet har cirka 36 000 klienter, varav 38 procent bor i privat inkvartering. Största delen av klienterna har flytt från Ukraina.

Migrationsverket ansvarar för styrningen, planeringen och övervakningen av mottagningssystemets verksamhet. Migrationsverkets egna förläggningar ligger i Helsingfors, Villmanstrand (Joutseno) och Uleåborg. De övriga förläggningarna drivs exempelvis av organisationer och företag.

Klienterna beaktas vid förändringar – många kan flytta till en kommun

Förläggningarnas klienter består av asylsökande och personer som söker eller får tillfälligt skydd. Klienterna kan bo på en förläggning och deras egen förläggning ger dem mottagningstjänster, såsom socialservice och hälso- och sjukvårdstjänster samt vid behov också mottagningspenning. Förläggningarnas klienter kan också ordna sin inkvartering själv om de så önskar.

– När det blir ändringar i mottagningssystemet på grund av till exempel konkurrensutsättningar, försöker vi ordna saker så att det skapas så lite olägenhet som möjligt för klienterna. För en del av klienterna kan en konkurrensutsättning dock innebära att den egna förläggningens verksamhet läggs ned och klienten behöver byta förläggning, säger Nurmi.

I slutet av november var cirka 17 000 sådana ukrainare som fått tillfälligt skydd registrerade som klient hos en förläggning som för närvarande skulle kunna ansöka om hemkommun och söka sig till kommunens och välfärdsområdets tjänster. Den som har beviljats hemkommun är fri att välja var hen vill bo och har samma rättigheter och får samma tjänster som övriga kommuninvånare.

– Uppsägningstiden för en förläggning är åtminstone tre månader, vilket betyder att klienterna kan informeras om situationen flera månader i förväg innan en förläggning eventuellt läggs ned. När man går ut med information i god tid i förväg kan klienterna förbereda sig för förändringarna och flytta till en kommun om de så vill, säger Nurmi.

Förläggningar är avsedda för tillfälligt boende innan klienten kan flytta till en kommun. I asylsökandes fall betyder det att de bor på en förläggning tills de får ett positivt beslut och flyttar till en kommun eller tills de får ett negativt beslut och deras mottagningstjänster upphör.

Ukrainare som har fått tillfälligt skydd kan ansöka om hemkommun och bli kommuninvånare efter att ha bott i Finland i ett år utan avbrott. För ukrainare är det dock valfritt att ansöka om hemkommun.